Home   >   Örebro   >   Lyckad satsning i Örebro, så kan skolor bryta ungas isolering

Lyckad satsning i Örebro, så kan skolor bryta ungas isolering

By on 8 maj, 2026
Genrebild

Samordnat stöd, starka relationer och individanpassade insatser har visat sig göra stor skillnad för unga i utsatta livssituationer. Genom ESF-projektet #Framtid har Örebro kommun, i samverkan med Activa och skolorna, under tre år nått unga som tidigare stått långt från studier och arbete – med goda resultat och arbetssätt som lever vidare.

Unga som varken arbetar eller studerar är en växande grupp i Sverige. Bakom statistiken finns ofta psykisk ohälsa, skolmisslyckanden och långvarig isolering. För att möta den här utmaningen deltog Örebro kommun i ESF-projektet #Framtid – en satsning som över tid har gett konkreta resultat för unga i utsatta livssituationer.

Projektet drevs av stiftelsen Activa i nära samverkan med skolor och uppsökande verksamhet i Örebro. Fokus låg på att bryta isolering, stärka ungas välmående och skapa hållbara vägar tillbaka till studier och arbete. Totalt deltog omkring 140 unga, varav en stor majoritet visade progression och tog steg vidare mot studier, praktik eller arbete.

— Parterna såg att det saknades fungerande insatser för just den här målgruppen. Därför ville man testa och utveckla nya arbetssätt tillsammans, säger Emelie Andersson, projektledare för #Framtid.

När relationer gör skillnad

En av de tydligaste lärdomarna från #Framtid är betydelsen av relationer som får ta tid. För många unga har vägen tillbaka inte handlat om en ny insats, utan om en vuxen som funnits kvar, även när motivationen sviktat.

— Jag har fått en känsla av hoppfullhet, det kan kanske bli något av mig också.

Citatet, som lyfts av projektets utvärderare Gordon Hahn, fångar något centralt i arbetet. För flera deltagare har det varit första gången de upplevt att någon verkligen lyssnat, tagit dem på allvar och funnits kvar över tid.

— Det är första gången någon bemöter mig med respekt och förtroende, beskriver en annan deltagare.

Arbetskonsulenterna har haft en viktig roll som sammanhållande länk mellan skola, hem och andra insatser. Genom att följa elever över tid, även under lov, miljöbyten och övergångar mellan skolformer, har stödet kunnat hållas ihop, vilket för många varit avgörande för att orka ta nästa steg.

Alternativa lärmiljöer som bryter isolering

Inom projektet prövades också alternativa lärmiljöer för elever som haft svårt att fungera i den ordinarie skolmiljön. Ett exempel är introduktionsprogrammet på Virginska gymnasiet, där undervisning under perioder bedrivits i externa lokaler med samlat stöd från lärare, elevhälsa och arbetskonsulent.

— Det handlar om ungdomar med en väldigt utmanande livssituation. Därför var det viktigt för oss att kunna erbjuda något annat än den vanliga skolmiljön, säger Anki Lindellsjö, rektor för introduktionsprogrammet.

Arbetssättet skapade ökad studiero och tydligare progression. Flera elever har gått vidare till studier eller arbete, och delar av arbetssättet är i dag en del av ordinarie verksamhet. Liknande erfarenheter finns från Olaus Petri 7–9, där mindre undervisningsgrupper i externa lokaler gett elever med långvarig skolfrånvaro möjlighet att återknyta till skolan.

— Den ordinarie skolmiljön fungerar för de flesta, men inte för alla. För vissa elever kan en annan typ av miljö göra stor skillnad, säger rektor Maja Mustonen.

För eleverna har vinsterna varit tydliga: minskad isolering, ett socialt sammanhang i verkligheten och ökad måluppfyllelse.

Små steg som leder framåt

En återkommande erfarenhet från deltagarna är att utvecklingen fått ske i egen takt. För vissa har det handlat om en lugnare lärmiljö och tätare stöd i skolarbetet, för andra om praktik och kontakt med arbetslivet som en väg tillbaka till motivation.

— Jag får bra hjälp och känner mig hörd, säger en av deltagarna.

— Det hjälper mig att växa, få känna mig lite som alla andra. Jag får mycket bekräftelse att jag klarar lite till, beskriver en annan.

Små framsteg, som att ta sig till skolan, komma i tid eller orka stanna kvar, har kunnat tas tillvara och byggas vidare på. Avgörande har varit att kontakten inte brutits när vardagen förändrats.

– Det är mycket lättare att gå upp och gå till skolan nu, säger en av de unga.

Lärdomar för framtiden

Erfarenheterna från #Framtid visar att det går att göra skillnad för unga som befinner sig långt från studier och arbete, men att det kräver mer än enskilda insatser. Relationer behöver få ta tid, samverkan behöver fungera i praktiken och stödet behöver organiseras så att ansvar hålls ihop över tid.

Ur skolans perspektiv lyfts vikten av att se arbetet som långsiktigt.

— Det här är inget tillfälligt projekt. Det handlar om ett ansvar som måste få genomslag tidigt och på alla nivåer, säger Ulf Aldén, verksamhetschef för grundskolan.

Även från gymnasieskolan betonas vikten av ett gemensamt förhållningssätt.

— Det avgörande är inte systemen i sig, utan att vi håller fast vid ett elevcentrerat och humanistiskt perspektiv. När människor har samsyn och rätt mandat blir förändring möjlig, säger Mokhtar Bennis, verksamhetschef för gymnasieskolan.

En formulering från verksamheten sammanfattar erfarenheten från #Framtid väl:

— Ingen ungdom ska släppas utan en krok vidare.

Örebro
Örebronyheter

Källa: Örebro kommun

You must be logged in to post a comment Login