Markör visar vem som kan drabbas av hjärtsvikt

By on 4 januari, 2022

Cirka 250 000 personer i Sverige lider av hjärtsvikt. 2 883 svenskar dog av hjärtsvikt 2020. Hjärtsvikt uppkommer ofta som en följd av andra hjärtsjukdomar som hjärtinfarkt, hjärtklaffsjukdom eller hjärtrytmrubbningar. Nu har forskning med stöd från Hjärt-Lungfonden funnit en markör för risken att utveckla hjärtsvikt.

– Våra fynd kan öka möjligheterna till att sätta in förebyggande behandlingar i ett tidigare skede hos personer som riskerar att utveckla hjärtsvikt, säger Sofia Enhörning, läkare och docent, Lunds universitet, Malmö.

Forskarna konstaterar att deras studie visar på ett signifikant samband mellan höga nivåer av ett specifikt protein i blodet och senare utveckling av hjärtsvikt hos personer i övre medelåldern.

Fyndet skulle både kunna öka möjligheterna att sätta in förebyggande behandling på de individer som löper högre risk för hjärtsvikt och i förlängningen leda till nya behandlingsmöjligheter.

Om ett orsakssamband mellan proteinet och utveckling av sjukdom påvisas så kan nivåerna av proteinet i blodet enkelt sänkas genom att dricka vanligt vatten.

– Förhoppningen är att det ska visa sig att ett ökat vattenintag kan minska risken för utveckling av hjärt-kärlsjukdom, säger Sofia Enhörning.

Nu pågår därför en annan studie för att ta reda på om en och en halv liter ökat vattenintag per dag i ett års tid hos individer som vanligtvis har lågt vattenintag kan ha en positiv inverkan på risken för hjärt-kärlsjukdom.

– Allt fler som drabbas av hjärt-kärlsjukdom räddas idag till livet. Vi hoppas att den här forskningen ska hjälpa till att minska lidandet och dödligheten även för personer som lever med hjärtsvikt, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Hjärtsvikt uppkommer ofta som en följd av andra hjärtsjukdomar som hjärtinfarkt, hjärtklaffsjukdom eller hjärtrytmrubbningar. Två miljoner svenskar lever med hjärt-kärlsjukdom idag.

Symtom:

Vid akut hjärtsvikt är symtomen dramatiska och livshotande. Vanliga symptom är kraftig andnöd, rosslande andning, kallsvettningar, kraftig blekhet, svår hjärtklappning och ångest samt ibland rosaskummig vätska i munnen som kommer från lungorna (lungödem). Ambulans bör genast tillkallas.

Vid kronisk hjärtsvikt är de vanligaste symptomen trötthet och andfåddhet – symptom som är vanliga och kan bero på många orsaker som inte alls är relaterade till hjärtsjukdom. Därför kan diagnosen bli svårställd.

Fakta om forskningsstudien

  • Studiens namn och länk: Copeptin as a predictive marker of incident heart failure
  • Publicering: ESC Heart Failure
  • Forskningen finansierad av: Hjärt-Lungfonden m fl. Som största svenska fristående finansiär av hjärt- och lungforskning stödjer Hjärt-Lungfonden löpande flera hundra vetenskapligt utvalda forskningsprojekt vid Sveriges universitet och universitetssjukhus. Hjärt-
  • Lungfonden delar varje år ut över 300 miljoner kronor till forskning om hjärt- och lungsjukdom.
  • Universitet och institution: Institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö, Lunds universitet
  • Typ av studie: Kohortstudie (observationsstudie)
  • Studiepopulation: 5 297 personer i övre medelåldern

Fakta om hjärtsvikt Källa: Hjärt-Lungfonden

  • Hjärtsvikt: Ett allvarligt tillstånd som innebär att hjärtmuskeln inte orkar dra ihop sig tillräckligt eller att kammarväggarna är för styva, detta gör att hjärtat inte orkar pumpa ut tillräckligt med blod i kroppen.
  • Symptom: Andfåddhet, trötthet, nattlig hosta, svullna fötter och underben, försämrad fysisk förmåga.
  • Drabbade och döda: Omkring 250 000 personer i Sverige beräknas leva med hjärtsvikt. Sjukdomen kan vara svårt invalidiserande och prognosen är sämre än för många cancersjukdomar. Över 3 000 personer dör av diagnosen hjärtsvikt varje år, men många dör också av svåra komplikationer i samband med sin hjärtsvikt, till exempel lunginflammation, njursvikt eller propp i lungan. Sjukdomen är mer utbredd bland äldre och blir vanlig först i höga åldrar (75+).
  • Hjärt-Lungfondens mål: Forskningens mål är att hjärtsvikt upptäcks tidigare och att behandlingen förbättras, så att den som drabbas får ett längre liv med ökad livskvalitet.
  • Forskningsframgångar: Tack vare forskningen har bland annat EKG-apparaten, sviktpacemakern och ultraljudstekniken kunnat utvecklas. Forskningen ligger även till grund för dagens medicinska behandling som avlastar hjärtat, exempelvis ACE-hämmare.
  • Forskningens utmaningar: Att utveckla effektivare läkemedel och metoder för att reparera hjärtan med hjälp av stamceller, samt metoder för att i tid kunna förutsäga försämring av hjärtsvikt.

Hälsa | Sverige
Örebronyheter

Källa: Hjärt-Lungfonden

You must be logged in to post a comment Login