Home   >   Örebro   >   Matpriskrig och sårbara försörjningslinjer fanns redan på 1700-talet

Matpriskrig och sårbara försörjningslinjer fanns redan på 1700-talet

By on 14 juni, 2026
— Anklagelserna vi ser mot matjättar som ICA och Coop idag är ingenting nytt; även på 1700-talet höjde köpmännen priserna så fort de märkte att staten var i akut behov av att köpa mycket eller när efterfrågan ökade, säger Patrik Winton.

Foto: Maja Eriksson/Örebro Universitet

Maten fanns i lagren, men nådde aldrig soldaterna vid fronten. Det rysk-svenska kriget 1741–1743 blev ett logistiskt fiasko för Sverige – och bär på viktiga varningar för dagens svenska livsmedelsberedskap. Det visar ny forskning från Patrik Winton, docent och universitetslektor i historia vid Örebro universitet.

I studien, som har publicerats av Helsinki University Press, har Patrik Winton tittat specifikt på svensk/ryska kriget 1741–1743. När tusentals soldater skickades till Finland behövdes enorma mängder mat, till exempel tonvis med bröd, kött, ärtor och tobak. Svenska staten behövde då förhandla med köpmän med stora nätverk, som kunde få tag på de förnödenheter som behövdes.

— Anklagelserna vi ser mot matjättar som ICA och Coop idag är ingenting nytt; även på 1700-talet höjde köpmännen priserna så fort de märkte att staten var i akut behov av att köpa mycket eller när efterfrågan ökade, säger Patrik Winton.

Staten försökte hantera detta genom att spela ut olika handelsmän, mot varandra för att tvinga fram en konkurrenssituation och pressa priserna.

— Det har alltid funnits en svår spänning mellan effektivitet, pris, volym och risken för korruption när staten ska samarbeta med privata aktörer, säger Patrik Winton.

Mat i hamnen – men tomma magar vid fronten

Varor köptes in och Sverige rustade stora lager som kunde förvara all mat, men här uppkom nästa problem. Hur skulle maten nå soldaterna? Striderna pågick i Finland, men transporterna ut till fronten blev svåra att arrangera eftersom man var beroende av lokala bönder.

— Det rysk-svenska kriget 1741–1743 har ofta kallats för ett misslyckat krig, och min forskning visar att det i högsta grad var ett logistiskt fiasko även om mycket mat anlände till hamnarna i Finland. Vägarna i Finland var usla och maten kom helt enkelt inte fram den sista biten till soldaterna. Även om tekniken har utvecklats ser vi exakt samma grundproblematik i kriget mellan Ryssland och Ukraina idag, där båda sidor febrilt försöker slå ut varandras försörjningslinjer, förklarar Patrik Winton.

Varningen: Tomma butikshyllor i kristid

Under andra världskriget och tidigare än så var en stor del av den svenska befolkningen bönder, men i dag är Sverige beroende av import av varor och är långt ifrån självförsörjande.

— När vi idag rustar upp och diskuterar krisberedskap måste vi fundera på varifrån vi ska skaffa maten. Våra moderna livsmedelskedjor förutsätter att det är fred och att leveranserna kommer varje dag. Skulle vi drabbas av en konflikt kommer butikshyllorna att gapa tomma ganska snart. Det är en problematik som politiker sitter och funderar på just nu och här kan historiker vara till stor hjälp, säger Patrik Winton.

Hattarnas ryska krig 1741–1743

Det rysk-svenska kriget (ofta kallat Hattarnas ryska krig) utkämpades 1741–1743, huvudsakligen i Finland. Sverige hade förberett stora centrallager med mat, men usla vägar och logistiska problem gjorde att förnödenheterna aldrig nådde trupperna vid fronten.

Kriget slutade i ett svenskt fiasko och kapitulation, forskningen visar att bristerna i just ”den sista kilometern” av matdistributionen var en starkt bidragande orsak.

Örebro
Örebronyheter

Källa: Örebro Universitet

You must be logged in to post a comment Login