- Degerfors fortsatt obesegrade i Superettan 2024
- Fira Valborg vid Örebro slott
- Forskning som bidrar till kunskap om återhämtning efter operation
- Örebro Teater på ny länsturné med Skrönor i Länet
- ”Guldkorn från Duvemåla” till Ramsberg
- Nu har Kumla kommun sammanfattat 2023
- Erikshjälpens grundare firas i butikerna
- Örebro SK tog säsongens första trea
- Spadtag för ny trafikplats vid Mariebergs handelsområde
- Män erbjuds att testa sig för prostatacancer i pilotprojekt
Mediciner förändrar fiskars beteende
Läkemedel för människor som påverkar viktiga signalsystem i hjärnan gör fiskar djärvare, enligt en studie på arten storspigg gjord av forskare vid Linköpings universitet. Fynden stärker bilden av att signalämnena serotonin och dopamin spelar viktiga roller för variationen i beteende mellan individer och att läkemedel som hamnar i naturen kan få konsekvenser för djurlivet. Studien publiceras i tidskriften Journal of Experimental Biology.
Individer inom samma djurart uppvisar ofta olika personligheter, i form av konsekventa skillnader i beteende. Men vad det beror på är till stor del fortfarande en obesvarad fråga. Tidigare forskning har visat att det tycks finnas samband mellan variationen i individers beteende och olika signalämnen i hjärnan, som serotonin och dopamin. Dessa signalämnen har också en nyckelroll vid vissa sjukdomar hos människan, och flera olika mediciner som reglerar deras funktion används. Depressioner behandlas ofta med läkemedel som förstärker effekten av serotonin. På liknande sätt används mediciner som påverkar dopaminsystemet vid behandling av till exempel Parkinsons sjukdom.
I den aktuella studien av en forskargrupp som leds av Hanne Løvlie undersökte forskarna om serotonin och dopamin har betydelse för beteende kopplat till personlighet hos fisken storspigg. Storspigg är en vanlig fisk på norra halvklotet, även i svenska vatten. Tidigare forskningsstudier av andra forskargrupper har bland annat pekat på att fiskars ätbeteende och stresskänslighet påverkas av antidepressiva läkemedel. Forskarna bakom den nya studien har också tidigare funnit att syrsor blir mindre aktiva och mindre aggressiva när forskarna förändrade djurens serotoninnivåer genom behandling med läkemedlet fluoxetin.
Till vattnet i fiskarnas akvarier tillsatte forskarna antingen fluoxetin, som höjer serotoninnivåerna, eller ropinirol, som påverkar dopaminsystemet. En tredje grupp fiskar behandlades med båda läkemedlen samtidigt, så att den så kallade cocktaileffekten kunde undersökas. En fjärde grupp var en obehandlad kontrollgrupp. De doser med läkemedel som användes motsvarar doser som uppmätts i även svenska vattenmiljöer. Behandlingen pågick under 18 dagar och under den tiden utvärderade forskarna vid olika tidpunkter fiskarnas beteende. Forskarna testade hur djärvt och utforskande fiskarna betedde sig när de flyttades till en ny miljö som skilde sig från hemakvariet. Därefter placerades en spegel i akvariet och forskarna noterade hur aggressivt eller socialt fiskarna betedde sig mot sin spegelbild, som de bemöter som om det vore en okänd fisk.
Det visade sig att fiskarna betedde sig djärvare när serotoninsystemet påverkats av läkemedel. Skillnaden i beteende kom när fiskarna varit exponerade för läkemedlet i 18 dagar. Liknande effekt uppstod när fiskar exponerades för läkemedel som påverkade dopaminsystemet.
– Vår studie visar att när fiskar utsätts för läkemedel som påverkar signalämnena serotonin och dopamin kan deras beteende förändras. När våra läkemedel och läkemedelsavfall kommer ut i naturen kan det med andra ord få konsekvenser för djurlivet, säger Robin Abbey-Lee, forskaren som ledde studien, vid Institutionen för fysik, kemi och biologi vid Linköpings universitet.
Forskarna mätte också uttrycket av gener i hjärnan som är viktiga för serotonin- och dopaminsignalering och stressrespons. Genuttrycket ändrades inte av läkemedelsbehandlingarna, även om beteendet delvis gjorde det.
– Vi såg däremot att den naturliga variationen mellan individer i uttrycket av gener i dessa signaleringssystem var kopplat till fiskarnas beteende. Det styrker att dessa system spelar en viktig roll för variationen i beteenden och personlighet, säger Hanne Lovlie, biträdande professor i etologi vid Institutionen för fysik, kemi och biologi.
Studien har finansierats med stöd av bland annat Centrum för systemneurobiologi vid Linköpings universitet och Kungl. Vetenskapsakademien.
Regionalt
Örebronyheter
Källa: Linköpings Universitet
Related Posts
Latest News
-
Degerfors fortsatt obesegrade i Superettan 2024
Degerfors tog emot Helsingborgs IF i den fjärde omgången på...
- Posted april 23, 2024
- 0
-
Fira Valborg vid Örebro slott
På valborgsmässoafton är det åter dags att fira in våren...
- Posted april 23, 2024
- 0
-
Bilist körde in i stolpe på Länsväg 733
En bilist har kört in i en stolpe på länsväg...
- Posted april 23, 2024
- 0
-
Forskning som bidrar till kunskap om återhämtning efter operation
Sedan tidigare har det varit känt att patientens ämnesomsättning ändras...
- Posted april 23, 2024
- 0
-
Örebro Teater på ny länsturné med Skrönor i Länet
Örebro Teater åker på turné med ”Skrönor i Länet” med...
- Posted april 23, 2024
- 0
-
”Guldkorn från Duvemåla” till Ramsberg
Söndag 28 april kl 18:00 bjuder Resta Bygdegårdsförening med stöd...
- Posted april 23, 2024
- 0
-
Man körde påverkad i Nora
Polispatrull stoppar och kontrollerar en bilist i Nora, föraren lämnar...
- Posted april 23, 2024
- 0
You must be logged in to post a comment Login