- BIK Karlskoga utökade i tabellen
- Rock & Blues på Clarion Hotel Örebro
- Minnet av Förintelsen i fokus
- Polisen och Örebro kommun visar vägen för den som vill lämna kriminalitet
- Hällefors centrum detaljplan ute på granskning
- Kumla kommun erbjuder sommarjobb
- Örebroforskare på topplista sjunde mest citerade i världen
- Polisen söker försvunne Ove
- Gymnasieutbildningarna i Örebroregionen som leder till jobb
- Verksamheter i Örebro aktuella för nominering
Mediciner förändrar fiskars beteende
Läkemedel för människor som påverkar viktiga signalsystem i hjärnan gör fiskar djärvare, enligt en studie på arten storspigg gjord av forskare vid Linköpings universitet. Fynden stärker bilden av att signalämnena serotonin och dopamin spelar viktiga roller för variationen i beteende mellan individer och att läkemedel som hamnar i naturen kan få konsekvenser för djurlivet. Studien publiceras i tidskriften Journal of Experimental Biology.
Individer inom samma djurart uppvisar ofta olika personligheter, i form av konsekventa skillnader i beteende. Men vad det beror på är till stor del fortfarande en obesvarad fråga. Tidigare forskning har visat att det tycks finnas samband mellan variationen i individers beteende och olika signalämnen i hjärnan, som serotonin och dopamin. Dessa signalämnen har också en nyckelroll vid vissa sjukdomar hos människan, och flera olika mediciner som reglerar deras funktion används. Depressioner behandlas ofta med läkemedel som förstärker effekten av serotonin. På liknande sätt används mediciner som påverkar dopaminsystemet vid behandling av till exempel Parkinsons sjukdom.
I den aktuella studien av en forskargrupp som leds av Hanne Løvlie undersökte forskarna om serotonin och dopamin har betydelse för beteende kopplat till personlighet hos fisken storspigg. Storspigg är en vanlig fisk på norra halvklotet, även i svenska vatten. Tidigare forskningsstudier av andra forskargrupper har bland annat pekat på att fiskars ätbeteende och stresskänslighet påverkas av antidepressiva läkemedel. Forskarna bakom den nya studien har också tidigare funnit att syrsor blir mindre aktiva och mindre aggressiva när forskarna förändrade djurens serotoninnivåer genom behandling med läkemedlet fluoxetin.
Till vattnet i fiskarnas akvarier tillsatte forskarna antingen fluoxetin, som höjer serotoninnivåerna, eller ropinirol, som påverkar dopaminsystemet. En tredje grupp fiskar behandlades med båda läkemedlen samtidigt, så att den så kallade cocktaileffekten kunde undersökas. En fjärde grupp var en obehandlad kontrollgrupp. De doser med läkemedel som användes motsvarar doser som uppmätts i även svenska vattenmiljöer. Behandlingen pågick under 18 dagar och under den tiden utvärderade forskarna vid olika tidpunkter fiskarnas beteende. Forskarna testade hur djärvt och utforskande fiskarna betedde sig när de flyttades till en ny miljö som skilde sig från hemakvariet. Därefter placerades en spegel i akvariet och forskarna noterade hur aggressivt eller socialt fiskarna betedde sig mot sin spegelbild, som de bemöter som om det vore en okänd fisk.
Det visade sig att fiskarna betedde sig djärvare när serotoninsystemet påverkats av läkemedel. Skillnaden i beteende kom när fiskarna varit exponerade för läkemedlet i 18 dagar. Liknande effekt uppstod när fiskar exponerades för läkemedel som påverkade dopaminsystemet.
– Vår studie visar att när fiskar utsätts för läkemedel som påverkar signalämnena serotonin och dopamin kan deras beteende förändras. När våra läkemedel och läkemedelsavfall kommer ut i naturen kan det med andra ord få konsekvenser för djurlivet, säger Robin Abbey-Lee, forskaren som ledde studien, vid Institutionen för fysik, kemi och biologi vid Linköpings universitet.
Forskarna mätte också uttrycket av gener i hjärnan som är viktiga för serotonin- och dopaminsignalering och stressrespons. Genuttrycket ändrades inte av läkemedelsbehandlingarna, även om beteendet delvis gjorde det.
– Vi såg däremot att den naturliga variationen mellan individer i uttrycket av gener i dessa signaleringssystem var kopplat till fiskarnas beteende. Det styrker att dessa system spelar en viktig roll för variationen i beteenden och personlighet, säger Hanne Lovlie, biträdande professor i etologi vid Institutionen för fysik, kemi och biologi.
Studien har finansierats med stöd av bland annat Centrum för systemneurobiologi vid Linköpings universitet och Kungl. Vetenskapsakademien.
Regionalt
Örebronyheter
Källa: Linköpings Universitet
Related Posts
Latest News
-
Kortet utan spärrar
Majblommans innovation för fri kollektivtrafik till barn och ungdomar, här...
- Posted januari 21, 2025
- 0
-
Trump lockar unga svenskar till USA
Donald Trump väcker blandade känslor bland svenskarna. En ny undersökning...
- Posted januari 21, 2025
- 0
-
Skillnader mellan inrikes och utrikes födda ska mätas
För att förbättra möjligheterna till uppföljning av regeringens integrationspolitik, har...
- Posted januari 21, 2025
- 0
-
Internationella rödakorskommittén (ICRC) underlättar frigivningen av tre gisslan och 90 fångar
Internationella rödakorskommittén (ICRC) underlättade frigivningen och överföringen av tre gisslan...
- Posted januari 21, 2025
- 0
-
BIK Karlskoga utökade i tabellen
Med sju raka vinster i ryggen kom BIK Karlskoga till...
- Posted januari 20, 2025
- 0
-
Rock & Blues på Clarion Hotel Örebro
Nu är det dags för årets första Rock & Blues...
- Posted januari 20, 2025
- 0
-
Minnet av Förintelsen i fokus
År 2025 har det gått 80 år sedan Auschwitz-Birkenau befriades....
- Posted januari 20, 2025
- 0
You must be logged in to post a comment Login