Milstolpe för nya stöd och ersättningar till jordbruk och landsbygd från 2023

Av på 18 december, 2021
Foto: Hans Bjurling

Den 16 december fattade regeringen beslut om Sveriges strategiska plan för jordbrukspolitiken från 2023. Målet är att Sverige ska ha en hållbar livsmedelsproduktion, ekonomiskt, miljömässigt och socialt, samt ge förutsättningar för landsbygder att utvecklas i hela landet.

– Vi är glada att regeringen nu fattat beslut om den strategiska planen så att arbetet kan komma vidare. Det ger goda förutsättningar för oss att kunna öppna stöd och ersättningar för ansökningar 2023. Men mycket återstår och under 2022 ska många pusselbitar falla på plats, säger Andreas Mattisson, biträdande avdelningschef.

Reformen innebär en stor omställning och det finns givetvis en oro för hur förändringarna kommer att påverka det egna företaget. Det är nu viktigt att vi fokuserar på att införa de nya stöden och ersättningarna på ett bra sätt samtidigt som vi nogsamt följer effekterna både för lantbrukaren och för miljön, säger Andreas Mattisson.

Vart sjunde år förnyas EU:s jordbrukspolitik och den nya perioden kommer att starta 2023. Alla EU-länderna ska ta fram en strategisk plan som beskriver den jordbrukspolitik landet vill driva.

Hur bidrar den strategiska planen till jordbrukets konkurrenskraft?

Den strategiska planen ska stärka den svenska livsmedelsstrategin vars mål är en konkurrenskraftig och hållbar livsmedelsproduktion i hela landet.

Regeringen har i stort valt att gå vidare med Jordbruksverkets förslag som bygger på att miljömässigt hållbara företag ska vara konkurrenskraftiga och vice versa. Stöden styrs mer direkt till aktiva jordbrukare och miljö- och klimat ges en större tyngd. Det blir också satsningar på kunskap och innovationer samt stöd till investeringar och unga jordbrukare, vilket ger goda förutsättningar för att utveckla konkurrenskraft.

Kommer företagen att uppleva att stöden fungerar bättre i den nya perioden?

Den pågående perioden för EU:s gemensamma jordbrukspolitik har inneburit många utmaningar med förseningar av vissa stödutbetalningar som följd.

– Vi har lärt oss mycket och är bättre rustade nu, säger Andreas Mattisson. Vi tror också att lantbrukaren kommer att uppleva en del förenklingar till exempel genom att vi tagit bort villkor som många upplevt som krångliga och som inte gett tillräcklig effekt. De så kallade åtagandeplanerna för betesmarker och slåtterängar har tagits bort samtidigt som lantbrukarna erbjuds kunskapshöjande rådgivning för att kunna fortsätta hävda marker med höga miljövärden. Men det finns ett fortsatt behov av förenklingar och det arbetet är högt prioriterat även i fortsättningen.

Sverige
Örebronyheter

Källa: Jordbruksverket

Du måste logga in för att lämna kommentarer Logga in