Minskade investeringar och ökade skulder i kommunsektorn

Av på 5 oktober, 2021

Kommuninvest gör varje år en sammanställning av hur investeringar, lån och skuldsättning har utvecklats i kommunsektorn. Idag publiceras årets rapport: ”Den kommunala låneskulden 2021”.

De samlade investeringarna i kommunsektorn uppgick 2020 till 184 miljarder kronor. Det var en minskning med 8,5 miljarder kronor, motsvarande 4 procent, i jämförelse med 2019. Minskningen var ett trendbrott. Detta är första gången sedan mätningarna startade 2007 som investeringsnivån har fallit. Den genomsnittliga investeringstillväxten 2010–2020 var 6 procent per år.

Kommunsektorns totala låneskuld låg vid utgången av 2020 på 768 miljarder kronor. Jämfört med 2019 var detta en ökning med 39 miljarder kronor, vilket motsvarade en tillväxttakt på 5,3 procent. Denna tillväxttakt var betydligt lägre än noteringen för 2019 på 11,1 procent. Den genomsnittliga låneskulden per invånare uppgick 2020 till 74 017 kronor. Det var 3 386 kronor mer än 2019. Låneskuldens andel av BNP steg med 1 procentenhet och slutade för 2020 på 15,4 procent.

– Det kan finnas flera orsaker till den sänkta investeringsnivån. En kan vara att investeringar skjutits upp eller försenats under pandemin. Verksamhetsfokuset har varit starkt och efterfrågan på vissa områden, exempelvis äldreomsorg, har dämpats. En annan orsak kan vara att befolkningsprognoser reviderats ner. På skuldsidan kan den relativt långsamma tillväxten i upplåning och skulder, vid sidan av lägre investeringar, kopplas till små kostnadsökningar, stora statsbidrag och starka resultat. Självfinansieringsgraden har ökat i jämförelse med 2019, men inte till 100 procent för kommunkoncernerna. Därmed har låneskulden ökat trots att investeringarna minskat, säger Emelie Värja, forsknings- och utbildningschef på Kommuninvest.

I den framåtblickande delen av rapporten är en slutsats att investeringarna sannolikt tar fart igen. Trots nedreviderade befolkningsprognoser kommer det bli frågan om en fortsatt befolkningsökning där andelen äldre stiger markant. Därtill finns det stora renoveringsbehov i den del av fastighetsbeståndet som byggdes på 60- och 70-talen. Någon hög tillväxttakt i investeringarna är inte att förvänta. Snarare är det rimligt att se framför sig en investeringstakt som är något lägre än snittet för åren 2010–2019.

En annan slutsats är att låneskuldstillväxten, i en nedskrivning av förra årets prognos, förväntas landa på en nivå på ca 5–6 procent per år för åren 2021–2023. Detta bygger, utöver en relativt modest investeringstillväxt, på att kommuner och regioner – bland annat tack vare relativt stora statsbidrag – har en stark likviditet och kan upprätthålla såväl goda resultat som en hög självfinansieringsgrad.

– På kort sikt finns det en påtaglig styrka i kommunsektorns ekonomi. Det är bara ett mindre antal kommuner och regioner som nu har att hantera tuffa ekonomiska problem. Men på lång sikt är den ekonomiska utmaningen desto större. Att andelen äldre stiger i en växande befolkning kommer sätta välfärden under press. För att långsiktigt säkra tillräckliga resultatnivåer – och på så vis undvika att låneskulden stiger för mycket – kommer det bli nödvändigt att, utan att ge avkall på kvaliteten, jobba aktivt med att driva nya arbetssätt och effektiviseringar i verksamheten, säger Emelie Värja.

Ekonomi | Sverige
Örebronyheter

Källa: Kommuninvest

Du måste logga in för att lämna kommentarer Logga in