Missförstånd och lägga skulden på annan vanligaste förklaringarna vid mutbrott

Av på 16 maj, 2020

När mutbrottslingar ska förklara sitt agerande anger de oftast att det handlar om ett missförstånd eller att skulden är någon annans. Män använder sig oftare av förklaringar som tillbakavisar att mutbrott har skett, medan kvinnor oftare använder sig av förklaringar som handlar om sociala relationer.

Det visar Institutet Mot Mutors (IMM) nya rapport Tio förklaringsmodeller bakom mutbrott.

Syftet med rapporten är dels att bidra med ökad kunskap om vilka förklaringar som används för att rationalisera mutbrott, dels att bilda underlag för diskussioner i organisationers förebyggande antikorruptionsarbete. Totalt har utsagor från 138 personer undersökts i 96 fällande domar under åren 2013-2019. Bland dessa har tio förklaringsmodeller identifierats. Resultatet visar att den vanligaste förklaringsmodellen var missförstånd, som stod för drygt en fjärdedel (26 %) av det totala antalet förklaringsmodeller.

Vi människor rationaliserar ständigt beslut eller ageranden i olika sammanhang. De tio förklaringsmodeller som vi har hittat visar att det finns många sätt att rationalisera mutbrott. Resultaten kan användas av organisationer för att bättre förstå möjliga rationaliseringar samt i sin riskanalys och det förebyggande antikorruptionsarbetet, säger Natali Engstam Phalén, generalsekreterare IMM.

Givare hävdar missförstånd, tagare lägger skulden på annan

Bland givare av muta sticker förklaringsmodellen missförstånd ut, en förklaring som används i nästan en tredjedel (31 %) av fallen. Tagare lägger främst skulden på någon annan (23 %), men skyller också på missförstånd i hög utsträckning (21 %). Kunskapsbrist var den tredje vanligaste förklaringsmodellen totalt, men användningen av den skiljer sig stort mellan givare och tagare (7 % respektive 17 %).

– När missförstånd används anges ofta att det inte handlar om någon gratis förmån eller att ett erbjudande endast varit på skämt. Personer som kan utsättas för muterbjudanden behöver utrustas med kunskap om att mutor ofta erbjuds i formen av ett skämt samt verktyg för att hantera sådana situationer, säger Natali Engstam Phalén.

– Att kunskapsbrist är relativt vanligt förekommande som förklaring påvisar tydligt att det krävs med kunskap om vad en muta är och hur den kan se ut. Här ligger ett ansvar på organisationer att informera och utbilda sina anställda om vilka situationer som är särskilt riskutsatta och hur de ska hanteras, fortsätter Natali Engstam Phalén.

Män och kvinnor rationaliserar olika

Vid en jämförelse mellan män och kvinnors förklaringar finns vissa skillnader. Kvinnor använder oftare förklaringsmodeller som handlar om sociala relationer, till exempel sedvänja/tillåten gästfrihet. Män använder däremot i högre utsträckning förklaringsmodeller som tillbakavisar att mutbrott skett, såsom missförstånd. Tre förklaringsmodeller – förnekelseförbättra affärsrelationen och glömt – har enbart använts av män. Män är även det kön som dominerar bland såväl givare som tagare, och står för totalt 84 % av antalet dömda personer.

– Kvinnliga mutbrottslingar återfinns ofta inom sektorn vård och omsorg, en sektor som präglas av många och ibland nära relationer. I relativt många fall har kvinnliga tagare uppgett att det förväntats av dem att ta emot en förmån, något som belyser vikten av att arbetsgivare utrustar sina anställda med konkreta verktyg att tacka nej till riskfyllda förmåner, säger Natali Engstam Phalén.

Regionalt
Örebronyheter

Källa Institutet Mot Mutor

Du måste logga in för att lämna kommentarer Logga in