Nio av tio av KRAVs djurgårdar har naturbetesmark

Av på 17 maj, 2021
Foto: KRAV

Jordbrukets naturbetesmarker tillhör våra allra mest artrika marker, och är mycket viktiga för den biologiska mångfalden. Under 2020 hade hela 91 procent av alla KRAV-certifierade gårdar med kor och får någon typ av naturbetesmark där djuren går och betar. Det är 11 procent mer än på samtliga motsvarande djurgårdar i Sverige.

– Naturbetesmarker som betas är mycket viktiga för den biologiska mångfalden. De flesta KRAV-certifierade gårdar har sina djur betande på naturbetesmarker, och vår analys visar att merparten av KRAV-märkt kött från får och nötdjur bidrar till att bevara dessa marker. Dessutom vistas KRAV-certifierade djur utomhus extra mycket jämfört med andra, säger Anita Falkenek, vd för hållbarhetsmärkningen KRAV.

När det gäller artrikedom, brukar man jämföra naturbetesmarker med regnskogar. I snitt har de 40 olika växtarter per kvadratmeter. Den rika växtligheten drar i sin tur till sig insekter och andra djur.

Artrikedomen är ett resultat av att markerna inte besprutas med naturfrämmande kemiska bekämpningsmedel, inte gödslas, odlas eller bearbetas – och av att de betas. Naturbetesmarkerna kan ha betats i hundratals år, för att de har varit för steniga eller trädbevuxna för att det ska gå att odla på dem. Men i det moderna jordbruket blir arealen naturbetesmarker allt mindre. I dag återstår endast cirka 3 procent av de naturbetesmarker som fanns i Sverige i mitten av 1800-talet.

För att behålla mångfalden av växter och djur på de naturbetesmarker som finns kvar, måste de fortsätta att betas – annars växer de igen, och då minskar artrikedomen.

– När vi konsumenter vill köpa kött, kan vi alla bidra till ökad biologisk mångfald och också andra mervärden såsom god djurvälfärd och minskad klimatpåverkan om vi väljer KRAV-märkt, säger Anita Falkenek, vd på KRAV.

Den biologiska mångfalden är hotad. Enligt forskare hotas upp emot en miljon växt- och djurarter av utrotning inom de närmaste årtiondena. Bland annat minskar antalet bin och andra pollinerare, något som får allvarliga konsekvenser för den framtida livsmedelsförsörjningen, eftersom en tredjedel av vår mat måste pollineras.

Hoten mot den biologiska mångfalden kommer bland annat från intensiva jordbruksmetoder som använder naturfrämmande kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel, och från klimatförändringar.

KRAV-certifierad produktion sker utan naturfrämmande kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel. Den är extra kontrollerad av oberoende kontrollföretag, minskar negativ klimatpåverkan, har extra höga krav på god djurvälfärd och omfattar goda arbetsvillkor.

Statistiken i pressmeddelandet är hämtad från KRAV och från Jordbruksverket

Regionalt
Örebronyheter

Källa: KRAV

Du måste logga in för att lämna kommentarer Logga in