Ny superkänslig teknologi kan detektera cancer
Arkivbild
Med en helt ny, mycket känslig teknologi – så kallade superRCA-analyser – kan eventuella kvarvarande cancerceller påvisas efter behandling av akut myeloid leukemi (AML). Metoden presenteras i en artikel i Nature Communication.
Vid behandling av akut myeloid leukemi brukar patienter svara bra på cellgiftbehandlingar, men det finns en stor risk för återfall i sjukdomen inom två år. Sällsynta tumörspecifika mutationer i patientprover fungerar som utmärkta markörer för att övervaka förloppet av maligna sjukdomar och svar på behandlingen. Behovet av förbättrade analystekniker för bred användning är därför stort.
Nu har forskare vid Uppsala universitet tagit fram en mycket känslig och selektiv teknologi, så kallade superRCA-analyser, som snabbt och mycket specifikt kan detektera cancerspecifika DNA-mutationer i mycket låga frekvenser i DNA-prover.
– Med den nya teknologin går det att påvisa cancer även om de elakartade cellerna utgör så lite som en av 100 000 celler, alltså långt tidigare vid återinsjuknande än med andra metoder. Därmed kan man snabbare starta en ny behandling, säger Ulf Landegren, professor i molekylärmedicin vid institutionen för immunologi, genetik och patologi, och en av författarna till studien.
SuperRCA-analysen har vidareutvecklats av Lei Chen, utifrån den så kallade Padlock Probe-metoden som beskrevs av Ulf Landegrens forskargrupp redan 1994, och som sedan har utvecklats vidare inom ett antal företag. I dag är analysmetoden spridd i hela världen.
Vid superRCA används padlock-prober tillsammans med två på varandra följande så kallade rullande cirkelreaktioner för att med hög specificitet bygga nystan av DNA. Man kan sedan med hjälp av en flödescytometer räkna hur många av dessa nystan som bär mutationer som visar att de kommer ifrån de sjuka cellerna.
Flödescytometrar finns på många sjukhus men de används normalt för analys av celler. I den aktuella studien undersöktes dna-sekvenser i prover från antingen benmärg eller blod, för att följa förloppet hos patienter som behandlas för akut myeloid leukemi (AML). Studien visar att teknologin kan användas för tidig upptäckt av återinsjuknande i sjukdom och som en grund för omedelbar förändring av terapin. Det gör det lättare att sätta in rätt behandling i rätt tid, konstaterar Ulf Landegren.
– Vid behandling av leukemi är det alltid en balansgång att inte behandla för lite, för då återkommer tumören, men heller inte för hårt. Då finns risken att patienten skadas eller dör av själva behandlingen.
Den nya teknologin har stora fördelar jämfört med metoder som används inom vården idag, visar forskargruppen, och ett bolag har bildats, som en avknoppning från forskningen. Företaget har automatiserat processen så att den tar ungefär tre timmar från att provet har lämnats in till ett provsvar.
– Det passar bra in i arbetsflödet på ett sjukhus, eftersom den utrustning som behövs redan finns på plats. Så vi hoppas att teknologin ska kunna användas inom sjukvården framöver och att SciLifeLab ska kunna erbjuda den till svenska forskare, säger Ulf Landegren.
Hälsa | Sverige
Örebronyheter
You must be logged in to post a comment Login