Nya ledtrådar i arbetet att bekämpa TBE
En svensk variant av det fruktade fästingburna TBE-viruset orsakar ovanligt svår sjukdom i försök på möss. Det visar en ny avhandling vid Umeå universitet. Avhandlingen visar också att för den som drabbas av bett av fästingar med TBE-smitta, har det egna tidiga immunförsvaret en viktig roll för att sjukdomen inte ska ge skador på hjärnan.
– Det finns just nu inget annat försvar mot TBE än att skydda sig mot fästingar och att se till att vara vaccinerad, men förhoppningsvis ska forskningen leda till en bättre förståelse för hur viruset tar sig in i hjärnan och i förlängningen att vi ska hitta botande behandlingar för den som drabbas, säger Ebba Rosendal, doktorand vid Umeå universitet.
I sin avhandling i virologi vid Umeå universitet har Ebba Rosendal studerat hur TBE-viruset samspelar med kroppens immunförsvar och vad som orsakar de sjukdomssymtom som uppstår vid TBE. Ebba Rosendal och den forskargrupp hon ingår i vid Institutionen för klinisk mikrobiologi har kartlagt hur viruset infekterar hjärnan hos möss med eller utan ett tidigt immunsvar. De kunde då se att i de fall där immunsystemet i hjärnan inte kunde aktiveras, infekterades helt andra delar av hjärnan, till exempel de celler som producerar hjärn-ryggmärgsvätska och hjärnans immunceller, mikroglia. Det här visar hur viktigt immunförsvaret är för den som drabbas av TBE och ger ledtrådar om hur man skulle kunna hjälpa kroppen att bekämpa en infektion.
– Detta handlar om grundforskning, men det ger en liten pusselbit för att vi på sikt ska kunna överlista detta otrevliga virus och kanske skapa bättre behandlingar för personer som har haft oturen att bli smittade, säger Ebba Rosendal.
I en annan del av avhandlingen undersöktes så kallade sjukdomsalstrande faktorer hos TBE-viruset. Forskarna upptäckte att små, naturligt förekommande förändringar hos virusets arvsmassa kan ändra ytstrukturen hos viruset och därmed dess förmåga att orsaka sjukdom. Genom att jämföra flera närbesläktade TBE-virus, identifierades en svensk variant av viruset som orsakade ovanligt svår sjukdom hos möss. Denna virusstam, som än så länge har namnet 93/783, har två ovanliga förändringar i sitt ytprotein. Studien visade att dessa förändringar påverkade virusets förmåga att infektera nervceller, orsaka sjukdom hos möss och hur väl vaccininducerade antikroppar kunde neutralisera viruset.
Upptäckten kan vara en ledtråd till varför vissa som smittas av TBE vid fästingbett blir sjukare än andra. Ännu vet forskarna inte hur utbredd denna nyupptäckta variant är. Ett problem för forskarna är att när patienter väl söker vård för neurologiska problem orsakade av det fästingburna TBE-viruset, har följdsjukdomarna gått så långt att det är svårt att hitta det bakomliggande viruset hos patienten.
I och med att TBE-virusets farlighet, får det bara hanteras av utbildad personal i specialiserade biosäkerhetslaboratorier. Det gör vissa analyser och metoder svåra och tidskrävande. Eftersom Umeåforskarna är extra intresserade av just ytproteinerna hos TBE-viruset, har man i ett av delprojekten utvecklat ett nytt modellsystem för att studera dessa. För detta ändamål har man använt en släkting till TBE-viruset som inte är farligt för människor, Langat-viruset, men bytt ut dess ytproteiner mot TBE-virusets. Det resulterande viruset ser ut som TBE-viruset, men beter sig som Langat-viruset i cellodling och i möss. Det här gör det till ett mycket användbart verktyg för att studera olika aspekter kopplat till virusets ytstruktur som exempelvis antikroppssvaret efter TBE-vaccinering.
Fästingburen encefalit, också kallad TBE, är en neurologisk sjukdom som orsakas av TBE-viruset. Varje år rapporteras 300–500 fall av TBE bara i Sverige. Följderna av en infektion kan vara väldigt allvarliga och leda till långvariga funktionsnedsättningar.
Hälsa | Sverige
Örebronyheter
You must be logged in to post a comment Login