Ökad stress och minskad trivsel i skolan

By on 16 maj, 2023
Arkivbild

Ökad stress och minskad trivsel i skolan bland barn och unga. En stor undersökning bland elever visar att trivseln i skolan minskar, samtidigt som skolstressen ökar.

Allt fler unga har också en funktionsnedsättning eller långvarig sjukdom, så som adhd eller allergi. Flera av resultaten i undersökningen presenteras även på regional nivå och kan utgöra underlag för beslut om olika åtgärder och insatser.

Folkhälsomyndigheten publicerar nu studien Skolbarns hälsovanor som besvarats av sammanlagt 42 000 elever i åldrarna 11, 13 och 15 år. Undersökningen har genomförts tio gånger sedan år 1985.

Nytt för i år är att urvalet har utökats så att resultaten även presenteras på regional nivå i en separat rapport. I den nationella rapporten finns också jämförelser med tidigare år.

Resultaten från den nationella rapporten ”Skolbarns hälsovanor i Sverige 2021/2022” visar bland annat att det har skett försämringar på flera områden:

  • Trivseln i skolan har minskat bland 13 och 15-åringarna. Samtidigt ökar skolstressen i alla åldrar. Elevsammanhållningen har försämrats och allt fler mobbas i skolan.
  • Bland 13- och 15-åringarna har nästan en tredjedel en funktionsnedsättning eller långvarig sjukdom, till exempel adhd, diabetes, allergi och eksem.
  • Användandet av snus har ökat, bland 15-åriga flickor ökade andelen från 7 procent år 2017/2018 till 27 procent. Många uppger att de använder nikotinsnus, det vill säga vitt snus.
  • Allt fler har besvär som sömnsvårigheter, att känna sig irriterad, nedstämd eller på dåligt humör. Bland 15-åringar har majoriteten av flickorna och nästan hälften av pojkarna återkommande besvär.
  • Kondomanvändningen minskar. Bland de 15-åringar som har haft samlag använde i snitt 35 procent kondom vid det senaste sextillfället jämfört med 80 procent i undersökningen år 2009/2010.

Försämring behöver uppmärksammas

Även utvecklingen inom flera andra områden behöver uppmärksammas. Många unga sitter till exempel stilla under en stor del av fritiden och bara en femtedel är fysiskt aktiva minst en timme dagligen.

– Generellt så visar undersökningen att det skett en försämring av skolbarns livsvillkor och levnadsvanor på flera områden. Det här behöver uppmärksammas av beslutsfattare på alla nivåer, och av skolpersonal och andra som arbetar för att främja barn och ungas hälsa och livsvillkor, säger Folkhälsomyndighetens generaldirektör Karin Tegmark Wisell.

Nytt förslag på kvalitetssystem för skolan

Skolverket ger stöd i arbetet med en hälsofrämjande skola vilket också har lyfts fram i nytt förslag på kvalitetssystem för skolan.

– Rapportens resultat visar på vikten av att förskolan och skolan lyckas med att få barn och elever att nå utbildningens mål. Alla barn och elever ska möta en lärmiljö som är trygg och främjar välmående där de lär sig, utvecklas och mår bra. Samverkan med andra aktörer är väldigt viktigt för att tidigt och samordnat uppmärksamma barn och unga, säger Peter Fredriksson, generaldirektör på Skolverket.

Folkhälsomyndighetens undersökning visar även på en viss positiv utveckling. De allra flesta unga har lätt för att prata med föräldrarna om problem. En del matvanor har också förbättrats, till exempel har andelen som äter grönsaker dagligen ökat, och läskkonsumtionen minskat.

Regionala skillnader

På regional nivå syns stora skillnader mellan olika regioner när det gäller andelen elever som tycker mycket bra om skolan, känner sig stressade av skolarbetet eller har blivit mobbade i skolan eller på nätet. Skillnaderna är också tydliga mellan regionerna när det gäller andelen unga som varit berusade, använt tobak eller provat cannabis.

– Eftersom resultaten nu presenteras på regional nivå kan beslutsfattare och folkhälsostrateger jämföra sin egen region med andra i landet. Det kan sen utgöra underlag för olika åtgärder som syftar till att förbättra livsvillkoren och levnadsvanorna bland barn och unga, säger Petra Löfstedt, utredare och ansvarig för studien på Folkhälsomyndigheten.

Hälsa | Sverige
Örebronyheter

Källa: Folkhälsomyndigheten

You must be logged in to post a comment Login