Optimistisk livsmedelsindustri tror på ”kosläppseffekt” efter corona

Av på 3 juni, 2021
Livsmedelsproducenterna räknar med att mat och dryck blir centrala komponenter i postcorona-firandet

Trots minskad försäljning första kvartalet och ett ökat beroende av dagligvaruhandeln ser svenska livsmedelsproducenter fram emot ett starkt andra och tredje kvartal när corona släpper greppet. Exportmässigt var 2020 ett svagt år, men 6 av 10 företag räknar med ett ökat intresse för svenska livsmedel efter corona. Det visar Livsmedelsföretagens senaste konjunkturbrev.

Av Livsmedelsföretagens konjunkturbrev för Q1 2021 framgår det att medan övrig svensk industri lyckades överträffa fjolårets produktionsvolymer under första kvartalet 2021 (årstakt) redovisar den svenska livsmedelsindustrin ett försäljningstapp både på hemmamarknaden och exportmarknaden (volym i årstakt). Den främsta orsaken är hamstringsvågen under mars 2020 som resulterade i stora leveransökningar till svensk dagligvaruhandel. Försäljningstappet har dock inte gett upphov till någon alarmistisk stämning bland svenska livsmedelsföretag. Tvärtom ser man under det kommande halvåret en tydlig produktionstillväxt framför sig.

– Även om just livsmedelsindustrin är en av få enskilda industrigrenar som uppvisade tillväxt under pandemiåret 2020, så räknar de flesta företag med att en postcoronavärld ger ännu större möjligheter att växa. De är särskilt optimistiska inför andra halvan av 2021 då Europas befolkning skall ta igen 1,5 års isolering. När 745 miljoner personer ska fira sin återvunna sociala frihet kommer det närmast bli som ett mänskligt kosläpp, och då kan vi vara säkra på att mat och dryck kommer vara centrala komponenter, säger Carl Eckerdal, chefekonom på Livsmedelsföretagen.

Beroendet av dagligvaruhandeln ökar

Att svensk dagligvaruhandel skördade det ena omsättningsrekordet efter det andra under pandemiåret 2020 möts med blandade känslor inom svensk livsmedelsproduktion. Självklart var det en välkommen räddningsplanka för många livsmedelsproducenter att inställda orders till hotell- och restaurangsektorn ersattes av ökade leveranser till just dagligvaruhandeln. Men ett redan stort dagligvaruberoende blev på så vis under 2020 ännu större. Bland deltagande företag i denna konjunkturenkät (50 procent av branschens omsättning) gick knappt 70 procent av produktionen 2020 till dagligvaruhandel, vilket är en tydlig andelsökning. I Livsmedelsföretagens tidigare mätningar brukar dagligvaruhandelsandelen landa på cirka 55 procent.

– Att som leverantör vara alltför beroende av en enda försäljningskanal gör att sårbarheten vid missade eller förlorade kontrakt blir stor. Leverantörernas riskspridning måste helt enkelt öka genom att andra försäljningskanaler kan växa i betydelse. Detta kommer till viss del att ske med automatik när Sverige och världen släpper på coronarestriktionerna. Men det kommer också att krävas aktiva insatser från företagens sida, och min förhoppning är att fler producenter nu börjar se möjligheter i exporten, säger Carl Eckerdal.

Så gick det för livsmedelsexporten 2020

Fjolårets facit för svensk livsmedelsexport blev på ett aggregerat plan (exklusive fiskexport, inklusive omalt spannmål) en tillväxt på sex procent (värde i årstakt). Exkluderas även omalt spannmål var tillväxten 3,5 procent. Det totala exportvärdet passerade 60 miljarder SEK, rensat för transitexporten av norsk fisk.

En grov indelning av livsmedelsexporten i undergrupperna ät-, drick- och snusbart visar en tydlig slagsida åt ätbara produkter eller råvaror med en andel på 80 procent, medan den rena dryckesexporten stod för en betydligt lägre andel på 13 procent. Exporten av snus, möjligen den enskilt mest lönsamma livsmedelskategorin, stod förra året för 7 procent av det totala värdet av svensk livsmedelsexport.

Exportåret 2020 i siffror

  • Exporten av omalt spannmål växte med 84 procent. Snusexporten växte lika mycket (19 procent) som alkoholexporten tappade (- 19 procent). Alkoholfria drycker (smaksatt vatten mm) växte med 28 procent. Mjölk och grädde växte med 14 procent.
  • 83 procent av svensk livsmedelsexport gick till Europa, varav 52 procentenheter gick till EU27.
  • Norge, Danmark och Finland stod för knappt 50 procent (46,5 procent) av den svenska livsmedelsexporten.
  • Trots pågående Brexitförberedelser växte den svenska livsmedelsexporten till Storbritannien med 13 procent.
  • 68 procent av livsmedelsföretagen (med export till Storbritannien) har inte upplevt några stora problem med exporten till följd av Brexit.
  • Den svenska snusexporten till Schweiz fördubblades under 2020 till ett exportvärde på knappt 500 miljoner SEK och en exportandel på 65 procent.
  • Livsmedelsexporten till Kina växte med 39 procent. Varukategorin ”alkoholfria drycker” – till stor del havredryck – är med ett exportvärde på 280 miljoner den viktigaste enskilda livsmedelskategorin i livsmedelsexporten till Kina.
  • Som anledning till att exportera anger 44 procent av företagen att de inte kan växa tillräckligt i Sverige. 32 procent vill minska beroendet av den svenska marknaden

Regionalt
Örebronyheter

Källa Livsmedelsföretagen

Du måste logga in för att lämna kommentarer Logga in