Oroväckande att så få unga vill engagera sig partipolitiskt

Av på 7 december, 2021

Ungdomsförbunden lyfts ofta fram som den viktigaste rekryteringskällan för riksdagspartierna, dess medlemmar beskrivs ofta som morgondagens ledare. Men de flesta av dagens unga tänker inte ens tanken att de ska engagera sig partipolitiskt.

Det visar årets Fokusrapport från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF.

– Det är oroväckande att så få unga vill engagera sig partipolitiskt då de politiska partierna är grundstenar i vår demokrati. Vår rapport ger viktig kunskap om ungas samhällsengagemang, inte minst inför nästa års val, säger generaldirektör Lena Nyberg.

Rapporten Vilja att förändra – Drivkrafter, hinder och utmaningar för ungas samhällsengagemang” visar att majoriteten av unga i Sverige är intresserade av samhällsfrågor. Intresset har också ökat något över tid, framförallt bland unga tjejer. Varannan ung arbetar ideellt och många tycker det är viktigt att på sin fritid få bidra till bättre villkor för andra och påverka samhället. Sex av tio unga är medlemmar i föreningar, men bara en av tio i en förening som är uttalat samhällsorienterad.

Få unga kontaktar politiker eller tjänstepersoner, deltar i politiska möten eller är medlemmar i politiska partier eller ungdomsförbund. Ungefär sex av tio svarar att de aldrig skulle göra det. Det är också stora skillnader mellan olika grupper av unga, beroende på exempelvis föräldrarnas utbildningsnivå och var de bor.

Första analysen av ungdomsförbunden

Rapporten innehåller bland annat en analys av de åtta riksdagspartiernas ungdomsförbund som är gjord av forskarna Niklas Bolin och Anders Backlund, på uppdrag av MUCF. Analysen baseras på en enkätundersökning som genomfördes under hösten 2020 där forskarna bland annat tittat på vem som blir medlem i ett politiskt ungdomsförbund, hur och varför man blir det samt om dagens medlemmar vill fortsätta sitt politiska engagemang i framtiden.

– Detta är den första systematiska undersökningen som gjorts av medlemmarna i de svenska partiernas ungdomsförbund. Enkätundersökningen ger oss möjlighet att få ny kunskap om vilka motiv unga har för att engagera sig partipolitiskt och hur de upplever sitt medlemskap, säger Niklas Bolin.

Ungefär fem procent av Sveriges unga är medlemmar i politiska ungdomsförbund eller partier och medlemstalet har legat stabilt de senaste tio åren. Flest medlemmar har Moderata ungdomsförbundet, MUF, följt av Socialdemokratiska ungdomsförbundet, SSU, och Kristdemokratiska ungdomsförbundet, KDU.

Få unga värvas in i politiken

Endast en mindre andel av medlemmarna har blivit värvade in i politiken, en stor majoritet uppger att de själva tagit initiativ till medlemskap. Undersökningen visar även att det ofta finns erfarenhet av partipolitiskt engagemang i medlemmarnas nära omgivning, nästan hälften har föräldrar eller syskon som har varit medlem i ett politiskt parti.

– Rapportens resultat pekar mot att många unga saknar ingångar till att engagera sig partipolitiskt. Skolan skulle kunna vara en plats där unga kommer i kontakt med politiker men så är det inte idag då flera skolor inte tillåter besök av de politiska ungdomsförbunden, säger Lena Nyberg.

Mer än två tredjedelar av medlemmarna i ungdomsförbunden är 22 år eller yngre, de flesta går i skolan eller studerar på universitet, en fjärdedel arbetar. Könsfördelningen är överlag jämn, men det finns betydande skillnader mellan de olika ungdomsförbunden. Några har en tydlig övervikt av killar (Ungsvenskarna 77 procent och MUF 66 procent) medan andra har en tydlig kvinnlig dominans (Ung Vänster 64 procent och Grön Ungdom 62 procent).

Flera skiljelinjer

De viktigaste frågorna för de politiska ungdomsförbundens medlemmar är miljö, invandring/integration, välfärd/sjukvård samt brottslighet. Men det finns stora skillnader mellan de olika förbunden och även i hur killar och tjejer prioriterar olika frågor.

  • För 75 procent av Grön Ungdoms medlemmar är miljö det viktigaste politikområdet. Även Ung Vänsters, CUF:s och LUF:s medlemmar klassar miljö som den viktigaste frågan. För LUF delar miljöpolitik förstaplatsen med invandring/integration. Samtidigt är det ingen eller väldigt få medlemmar i Ungsvenskarna, KDU och MUF som klassar miljö högst.
  • För 64 procent av Ungsvenskarna är invandring/integration det viktigaste politikområdet. För MUF:s och KDU:s medlemmar är det brottslighet medan SSU:s medlemmar är de enda som har välfärd/sjukvård högst på listan.
  • För tjejer är miljöpolitik den viktigaste frågan medan killar istället prioriterar invandring och integration, brottslighet och ekonomi.

I MUCF:s stora attityd- och värderingsstudie från 2019 är utbildning den näst viktigaste frågan för unga. Bland ungdomsförbundens medlemmar är det däremot endast sex procent som rankar utbildning som den viktigaste politiska frågan. Miljöfrågor är viktigare för ungdomsförbundens medlemmar än för svenskar i allmänhet.

Analysen visar att unga engagerar sig i ett politiskt ungdomsförbund för att kunna påverka och förändra, följt av sociala motiv (gemenskap). De vill träna på att förbättra politiska färdigheter, få ny kunskap och att delta i politiska diskussioner. De minst vanliga motiven är materiella (karriärinriktade).

Killar mer inriktade på politisk karriär

90 procent planerar att fortsätta som medlem i moderpartiet och 55 procent av de tillfrågade vill själva kandidera för partiet i framtiden. Här är stor skillnad mellan de olika ungdomsförbunden.

Killar är mer lockade av att kandidera i val än vad tjejer är, 62 procent jämfört med 47 procent.

Mer än hälften av medlemmarna lägger två timmar eller mindre i veckan på sitt politiska engagemang men det finns både stora skillnader mellan ungdomsförbunden och mellan tjejer och killar. I genomsnitt rör det sig om 6,5 timmar i veckan för killar och drygt 4,5 timmar i veckan för tjejer.

– Killar blir medlemmar i högre utsträckning för att göra en politisk karriär än tjejer och de lägger ner mer tid på kampanjarbete och sitt politiska engagemang än vad tjejer gör. Då ungdomsförbunden kanske är den viktigaste rekryteringskanalen av framtida politiker finns en risk att övervikten av män bland politiskt förtroendevalda lever vidare, säger Anders Backlund.

Forskarna frågade också om medlemskapet i ungdomsförbundet har haft negativ påverkan på förhållandet till familjen, vänner eller kollegor. 17 procent svarar ja på den frågan.

FAKTA/Fokusrapporten 2021

  • Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, tar varje år fram en rapport om ungas levnadsvillkor, i år med fokus på ungas samhällsengagemang. Rapporten ”Vilja att förändra – Drivkrafter, hinder och utmaningar för ungas samhällsengagemang” är en del av uppföljningen av den nationella ungdomspolitiken.
  • Rapporten bygger på flera stora enkätundersökningar (från 2004 – 2021) om ungas attityder till och erfarenhet av olika former av samhällsengagemang, intervjuer med unga och analysen av medlemmarna i de åtta riksdagspartiernas ungdomsförbund.
  • Enkätundersökningen av de åtta riksdagspartiernas ungdomsförbund (Ung vänster, Socialdemokratiska ungdomsförbundet (SSU), Grön ungdom, Centerpartiets ungdomsförbund (CUF), Liberala ungdomsförbundet (LUF),  Moderata ungdomsförbundet (MUF),
  • Kristdemokratiska ungdomsförbundet (KDU) och Ungsvenskarna) bygger på ett totalurval av samtliga medlemmar som fyllt 15 år och som uppgett en e-postadress till sitt förbund.

Politik | Sverige
Örebronyheter

Källa: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor

Du måste logga in för att lämna kommentarer Logga in