Home   >   Senaste nyheter   >   Otrygghet och utmaningar inom den särskilda kollektivtrafiken

Otrygghet och utmaningar inom den särskilda kollektivtrafiken

By on 6 juni, 2025
Genrebild

Så många som 18 procent av den vuxna befolkningen i Sverige använder behovsanpassade transporttjänster, eller berörs av dem genom närstående eller i sitt arbete. Samtidigt finns tydliga förbättringsbehov, när det gäller kvaliteten inom den särskilda kollektivtrafiken.

Det visar en ny nationell undersökning genomförd av Demoskop på uppdrag av Nobina Care. Undersökningen ligger till grund för Resenärsrapporten 2025, som nu presenteras av Nobina Care.

— Många människor är helt beroende av att färdtjänsten, skolskjutsen eller sjukresan fungerar för att vardagen och livspusslet ska gå ihop. Vi har genomfört den här undersökningen för att få en djupare förståelse för resenärernas upplevelser och behov, och på så sätt bidra till att utveckla branschen framåt. Det handlar i grunden om att skapa bättre förutsättningar och hur vi tillsammans kan jobba för att och att höja kvaliteten, säger Thomas Nohre, vd på Nobina Care.

Undersökningen visar att cirka hälften av de tillfrågade är nöjda med färdtjänsten, medan sjukresor, rullstolstaxi och skolresor får något högre betyg. Samtidigt uppger drygt två av tio att de är direkt missnöjda och anser att tjänsten fungerar mycket eller ganska dåligt.

Förseningar och bristande punktlighet är det vanligaste problemet som resenärer upplever, oavsett vilken tjänst de använder. Förarens bemötande är också avgörande för upplevelsen, ett dåligt bemötande är starkt kopplat till missnöje. För många resenärer är även förarens språkkunskaper viktiga.

Undersökningen visar också att upplevelsen av trygghet, har ett starkt samband med hur nöjd man är med tjänsten. Mellan 10 och 21 procent uppger att de ofta eller ibland känner sig otrygga, under resan. De främsta orsakerna till otrygghet, är upplevt otryggt körsätt och brister i bemötandet.

Hela 71 procent av de tillfrågade uppger att de skulle se positivt på att trygghetskameror installerades i fordonen, endast 6 procent är negativa till det.

— Den starka opinionen för trygghetskameror kan ses som ett naturligt steg i samhällsutvecklingen, men också som en tydlig signal om att tryggheten måste öka. Trygghetskameror är idag standard ombord på bussar och tåg, men inte i den särskilda kollektivtrafiken, det tycker jag är anmärkningsvärt, säger Thomas Nohre.

— Vi ser ett ökat behov av samsyn, lyhördhet och samverkan, inte minst mellan oss som leverantörer, upphandlande parter och beslutsfattare. Vår förhoppning är att den här rapporten ska bidra till ny kunskap, reflektion och viktiga samtal. För att varje resenär, oavsett behov, ska kunna resa tryggt och vara delaktig samhället, avslutar Thomas Nohre, vd på Nobina Care.

Sverige
Örebronyheter

Källa: Samtrans
Fakta om undersökningen
Undersökningen baseras på en webbenkät inom ramen för Iniziopanelen. Demoskops webbpanel speglar svenska folket. Målgruppen för undersökningen har varit de som själva eller i sin närhet har någon som nyttjar färdtjänst, serviceresor eller andra behovsanpassad transporttjänster, eller arbetar inom en verksamhet där man beställer sådana resor. Målgruppen har screenat fram genom 6 031 intervjuer i Iniziopanelen. Totalt genomfördes 1075 intervjuer under fältperioden 21 februari till 21 mars 2025.

You must be logged in to post a comment Login