Pappors dubbla roller som tränare åt sina egna barn innebär utmaningar

By on 16 augusti, 2020
Arkivbild.

Magnus Kilger, högskolelektor i idrottsvetenskap vid Gymnastik- och idrottshögskolan, har publicerat en artikel i den vetenskapliga tidskriften Education Sciences. Artikeln handlar om pappor som tränar sina egna söner inom idrotten och visar att dessa dubbla roller kan innebära utmaningar. 

Så många som nio av tio barn deltar eller har deltagit i organiserad idrott under deras barndom. Sverige har en modell för idrott där en ideell och fristående idrottsorganisation organiserar stora delar av barn- och ungdomsträning på alla nivåer – allt från gräsrotsnivå till elittävlingar. Genom över 20 000 idrottsklubbar och mer än 800 000 ideellt arbetande ledare utgörs dessa till stor del av föräldrar. Till skillnad från de flesta andra sektorer av ideellt föräldraengagemang är det inom idrotten en majoritet av män som är engagerade som tränare.

– Jag har intervjuat pappor som tränar sina egna barn och visar vilka utmaningar som finns med att vara både pappa och tränare. Det handlar bland annat om att balansera en stödjande och omvårdande föräldraroll med en mer distanserad tränarroll som mer fokuserar på spelarutveckling, säger Magnus Kilger.

Artikeln är baserad på tio intervjuer med manliga fotbollstränare som tränar sina egna barn. I resultaten lyfter Magnus Kilger fram tre utmaningar där den första belyser den dubbla rollen att både vara pappa och samtidigt tränare. Den andra innefattar när papporna behöver balansera mellan en omvårdande föräldraroll och ett fokus på idrottslig prestationsutveckling. Den tredje belyser balansen mellan tränaruppdraget som ett sätt att få kvalitetstid med sitt barn och behovet av att barnet utvecklar sin självständighet. Resultaten visar hur den dubbla positionen att vara far och tränare både kan vara en tillgång i relationen, men också hur den kan innebära en relationell identitetsförändring. Tränarrollen påverkar föräldra-barnrelationen och dessa två roller kan vara svåra att hålla isär och de tenderar ofta att ”flyta ihop”.

– Studien visar att det kan upplevas problematiskt att särskilja på rollerna som både pappa och tränare, samt att frågor om rättvisa och att inte favorisera sitt eget barn återkommer. Samtidigt visar studien att papporna, genom att vara tränare för sitt eget barn, upplever att de kan bygga och stärka sociala band och får tillbringa mer tid tillsammans med sina barn, säger Magnus Kilger.

Ett dilemma för idrottsrörelsen och dess ideella insatser är att om det egna barnet inte längre vill fortsätta inom idrotten så verkar inte papporna intresserade av att fortsätta som tränare.

– Detta visar hur frivilliga uppdrag är intimt kopplat till det egna barnets deltagande, snarare än av intresse för den specifika idrotten. Det gör att föräldratränare är tillfälliga och deras engagemang är kopplat till ett specifikt lag under en begränsad tid.

Sport | Regionalt
Örebronyheter

Källa: GIH

You must be logged in to post a comment Login