Plastsugrör och fimpar vanliga skräp på badplatser

By on 8 april, 2021
Nu efterlyses fler kommuner som vill mäta skräp på badplatser i sommar. Foto: Håll Sverige Rent

Sommaren 2020 genomfördes pilotmätningar på tre badplatser i Vellinge, Lomma och Svedala. Resultaten visar att till skillnad från i stadsmiljö där fimpen är det överlägset vanligaste skräpet utgör plasten en nästan lika stor andel av skräpet som fimparna på de tre stränderna. Nu efterlyses fler kommuner som vill mäta skräp på badplatser i sommar.

Sommaren 2020 flockades människor på badplatser utomhus och runt om i landet larmades det om mycket nedskräpning. Tillsammans med sydskånes avfallsbolag Sysav genomförde Håll Sverige Rent ett pilotprojekt med skräpmätningar på tre populära badplatser i skånska Vellinge, Lomma och Svedala.

Resultaten visar att till skillnad från i stadsmiljö där fimpen är det överlägset vanligaste skräpet utgör plasten en nästan lika stor andel av skräpet som fimparna på de tre stränderna. Fimparna står för 33 procent av skräpet och plasten för 30 procent. Då ska man komma ihåg att även fimparna till stor del består av en slags plast – cellulosaacetat – så tillsammans utgör dessa två tredjedelar av allt skräp på de tre pilotstränderna.

”Det ger värdefull information för oss att genomföra skräpmätningar. Redan idag görs stora insatser för att hålla ständerna rena och skräpfria i Lomma kommun. Vi städar stranden både maskinellt och för hand dagligen. Trots detta uppmättes stora mängder cigarettfimpar och plast i sanden i Lomma. Vi kommer under säsongen arbeta aktivt med att minska denna nedskräpning genom olika beteendepåverkande kampanjer, ha fotoutställning samt justera antalet insamlingskärl”, säger Sara Ewald, landskapsingenjör, Lomma kommun.

Det vanligaste plastskräpet är Godis-/snacks-/glassförpackningar som står för en fjärdedel av allt platsskräp. Även sugrör och omslag till dessa är ett vanligt förekommande plastskräp, de står för 14 procent av plasten. På en av stränderna stod sugrören för så mycket som 20 procent av plastskräpet.

”Det är allvarligt eftersom plasten lätt blåser ner i vattnet där det så småningom fragmenteras till mikroplast. Det mesta av skräpet är plast som bara använts en kort stund innan det slängts bort. Om det inte görs något nu varnar en del forskare för att det kommer finnas mer plast än fisk i våra hav år 2050. Sugrör i plast som sitter löst på en förpackning stoppas genom EU:s engångsplastdirektiv i sommar, vilket är väldigt glädjande. Som vi ser är det ett vanligt skräp som riskerar att skada natur och djur i havsnära miljöer”, säger Johanna Ragnartz, vd på Håll Sverige Rent.

Håll Sverige Rent har efter utvärdering i samarbete med Sysav och pilotkommunerna tagit fram en instruktion, en app med ett skräpprotokoll och en mall för resultatredovisning så att alla kommuner kan göra mätningen på de badplatser som är av intresse.

”Skräpmätningarna hjälpte oss att få mer kunskap och en tydligare bild av skräpet på badplatserna, då blir det lättare att hitta sätt att förebygga nedskräpningen och även följa upp hur insatserna fungerar”, säger Ann Thorén, projektledare på Sysav.

 

Fakta om skräpmätningarna

En ca 100 meter lång sträcka, högst 20 m bred, avgränsades på respektive strand. Skräpet räknades vid varje städtillfälle under perioden 1 juli – 14 aug 2020.

Totalt antal skräp: 6917

De tio vanligaste skräpföremålen (oavsett materialslag)    
Kategori Antal  
Cigarettfimp 2255  
Godis-/snacks-/glassförpackning 743  
Plast, övrigt 482  
Papper/kartong, övrigt 398  
Annat, övrigt 291  
Sugrör och omslag till sugrör 281  
Våtservett 212  
Engångsmugg 202  
Leksaker & flythjälpmedel 195  
Snusprilla 189  

Regionalt
Örebronyheter

Källa Håll Sverige Rent
Läs mer här: https://skola-kommun.hsr.se/kommuner/skrapmatningar/mat-skrap-i-olika-miljoer/badplatsen 
Fakta om skräp i havet
I våra hav flyter det runt mer än 150 miljoner ton plast. Varje år ökar mängden plast med mellan 5 och 13 miljoner ton. Globalt uppskattas att 80% av skräpet i havet kommer från land. Det mesta skräpet är av plast som bara använts en kort stund innan det slängts bort. Om det inte görs något nu varnar en del forskare för att det kommer finnas mer plast än fisk i våra hav år 2050.

You must be logged in to post a comment Login