Home   >   Hälsa   >   Prata SIP över en kaffe i M-huset i dag

Prata SIP över en kaffe i M-huset i dag

By on 10 juni, 2024
Torbjörn Stridfält hämtade nya hörapparater på USÖ och passade på att ta en kaffe med Kristina Luhr och prata om SIP.

Bild: Region Örebro län

Personer som har många vård- och omsorgskontakter i både region och kommun kan få en samordnad individuell plan, SIP. Idag måndag den 10 juni står man i M-huset för att berätta om SIP för det är få personer som efterfrågar SIP.

Ett av de tillfällen då SIP används är nämligen när en person skrivs ut från sjukhuset och kommunens vård och omsorg kommer in. Första gäst vid kaffebordet var Torbjörn Stridfält.
 
Vad är SIP?

SIP står för Samordnad individuell plan, och den som skrivs ut från sjukhuset och behöver vård och omsorg från kommunen ska erbjudas en SIP. 

– Vi tror att många fler skulle ha nytta av en SIP och därför står vi i M-huset och berättar både vad det är och hur du kan få en, säger Kristina Luhr, utvecklingsledare med ansvar för SIP.

Här är ett exempel på en SIP vid en fallolycka:

”Birgitta föll och bröt benet. Det första Birgitta började oroa sig för var hur hon ska kunna klara sig själv hemma som hon har gjort tidigare. Visst har hon god hjälp av barnen, men det vardagliga har hon ändå klarat: handla, laga mat, ta hand om sig själv och huset. Nu kan hon inte ens komma upp ur sängen utan hjälp.”

Det är här som SIP kommer in. När Birgitta blev utskriven fick hon hjälp av kommunen, men det var så många inblandade att det behövde samordnas. Efter ett par dagar ringde vårdsamordnaren från vårdcentralen, undrade hur allt fungerade och ställde några frågor för att ta reda på om Birgitta behövde ett samordningsmöte.

I Birgittas fall blev vårdsamordnaren, hennes fasta vårdkontakt, som bjöd in till SIP-mötet.

De bokade ett möte hemma hos Birgitta, en tid då även hennes son kunde vara med. Med på mötet var vårdsamordnaren från vårdcentralen, arbetsterapeuten från kommunen, Birgittas kontaktperson i hemtjänsten och biståndshandläggaren. De pratade om det som är viktigt för Birgitta.

Birgittas mål var att kunna bo kvar i sitt hus, i planen kallade man det Birgittas huvudmål.

För att nå målet behövdes flera olika delmål, på mötet pratade man därför om Birgittas hela livssituation. De här fyra områden var viktiga: Hygien, Handla och laga mat, Lära sig gå med rollator samt Ramp vid trappan. 

Varje delmål behöver brytas ner i ännu mindre delar, en ramp vid trappan har stegen:

  • Du får hjälp med att ansöka om att göra en anpassning av din bostad,
  • sedan kommer en arbetsterapeut hem till dig och gör bedömningen
  • innan en ramp kan beställas
  • och sedan monteras.

När alla dessa steg är gjorda är delmålet ramp uppfyllt, då kan man sätta ett nytt delmål.

Eftersom arbetsterapeuten är med på mötet kan arbetet börja direkt.

Delmålet Ramp var det andra som var ansvariga, delmålet om att träna på att gå med hjälp av rollator var det Birgitta som var ansvarig för. Hon fick ett träningsprogram och stöd i början, men sedan var det Birgitta själv behövde träna och se till att det blev av.

Det gick bra för Birgitta, hon tränade på och går nu obehindrat med sin rollator och rampen har hon kvar.

De här personerna möter man i M-huset

  • Kristina Luhr, utvecklingsledare med ansvar för SIP
  • Fredrik Svensson, sjuksköterska, Ledningsstöd nära vård
  • Sofia Tynelius, koordinator utskrivningsprocess, Verksamhet- och ledningsstöd psykiatri
  • Elisabeth Adamsson, sjuksköterska/vårdsamordnare, Freja vårdcentral

Hälsa | Örebro
Örebronyheter

Källa: Region Örebro län

You must be logged in to post a comment Login