Rekordhöga priser i Örebro län

Av på 6 september, 2022
Arkivbild

Rekordhöga priser i Örebro län, här är läget på elmarknaden i augusti. Rekordhöga priser, en konsumtionstopp den 17 augusti och större export än import hela tiden.

Här är Newsworthy månadsrapport om elmarknaden.

Den offentliga debatten om elmarknaden är polariserad och inte sällan infekterad. I ett försök att föra fakta till bordet tar vi varje månad fram en rapport som sammanfattar det viktigaste du behöver veta om den senaste tidens priser, konsumtion och produktion på elmarknaden.

1. Rekordhögt elpris augusti

Spotpriset – alltså priset som elbolagen köper in elen för – var rekordhögt i augusti i elområde 3, som Örebro län tillhör. Månadspriset låg på 223 öre per kilowattimme – den tidigare rekordnotering var på 181 öre per kilowattimme, i december 2021. För ett år sedan, i augusti 2021, kostade en kilowattimme 67 öre i området.

Sverige är sedan 2011 uppdelat i fyra elhandelsområden. Det produceras generellt mer el än det förbrukas i de norra delarna medan det är tvärtom i de södra delarna. Mellan områdena finns det begränsningar i hur mycket el som kan transporteras.

Det betyder också att det kan vara olika pris i de olika områdena. Jämfört med de norra delarna av landet, där priserna ofta följer varandra, var spotpriset för en kilowattimme 205 öre dyrare i Örebro län. Jämfört med det södra elområdet, elområde 4, kostade elen 82 öre mindre.

Sedan 2020 har priskillnaden mellan de svenska elområdena ökat. Skillnaden på 287 öre mellan det område med högst pris i augusti – SE4 – och det med lägst – SE1 – är den största hittills.Den tidigare rekordskillnaden, i mars 2022, var 132 öre per kilowattimme.

Spotpriserna i Örebro län var relativt låga jämfört med andra nordeuropeiska områden.

Spotpriset ligger till grund för de avtal om rörligt pris som elhandelsföretagen sedan fakturerar konsumenten.

2. Konsumtionen: Elförbrukningen lägre än i augusti i fjol

Under augusti förbrukades det ungefär 9 200 gigawattimmar el i Sverige. Det är ungefär som lika mycket som snittet för månaden under de senaste åtta åren. Januari är normalt sett den månad på året med högst elkonsumtion.

Efterfrågan på el varierar – beroende på väder och vind och tid på dygnet. Den 31 augusti konsumerades som mest el under ett dygn i Sverige i augusti. Högsta timvärde uppmättes mellan 11.00 och 12.00 den 17 augusti.

3. Produktionen: Ungefär hälften från vattenkraft

Det producerades mer el i Sverige än det konsumerades under augusti. Enligt de preliminära siffrorna kom ungefär 47 procent från vattenkraft, mer än 30 procent från kärnkraft och runt 15 procent från vindkraft. Som mest de senaste åtta åren har vindkraften stått för ungefär 26 procent av den totala produktionen, i januari 2022.

Under ”annat” finns solkraft och kraftvärme. För den senaste månaden har vi ännu inte statistik nedbruten på de kraftslagen, men enligt SCB:s senaste data – till och med juni 2022 – har solkraften stått för ungefär 0,9 procent av den totala produktionen det senaste året (här räknas bara anläggningar anslutna till elnäten).

När det gäller kraftvärme dominerar förnybara bränslen. Icke-förnybara bränslen – som till exempel kol, naturgas och olja – stod för 1,3 procent av den totala elproduktionen under samma period.

Sammantaget innebär det att omkring 98 procent av den svenska elproduktionen var fossilfri och 68 procent förnybar (kärnkraften exkluderad).

Produktionen av vindkraft är svår att planera, den är beroende av just vind. För att upprätthålla balansen justeras produktionen främst av vattenkraft – som förutom att användas som baskraft också kan startas och stoppas på kort tid och möta variationer i efterfrågan. Tittar man på produktionen timme för timme syns det i diagrammet här som en ”taggigare” kurva, medan kärnkraftsproduktionen ligger stabil över tid.

4. Självförsörjning: Mer export än import 100 procent av tiden

Det produceras som sagt mer el i Sverige än det förbrukas, i alla fall om man tittar på månadsbasis – bara två månader under de senaste åtta åren har Sverige importerat mer el än landet exporterat. I augusti exporterade Sverige också mer el än man importerade under samtliga timmar.

Det är också relativt ovanligt med hela dygn där importen totalt är större än exporten. Det senaste året har det hänt en handfull gånger.

Under augusti exporterade Sverige mest el till Finland, medan den största importen kom från Norge.

Ekonomi | Örebro län/Örebro
Örebronyheter

Källa Newsworthy
Uppgifter om elpriserna kommer från elbörsen Nordpool. Vi jämför bakåt i tiden sedan elområdena infördes 2011.
När det gäller uppgifter om produktion, konsumtion, import och export utgår vi från data som tillgängliggörs via de europeiska stamnätsföretagens organisation Entso-E. Månadsvärden är summerade timvärden. Här jämför vi bakåt i tiden till 2015.
Entso-E:s data ska finnas tillgänglig en timme efter produktionstillfället. Svenska Kraftnät levererar preliminära siffror hit som i sin tur bygger på prognoser.
SCB publicerar officiell månadsstatistik om elproduktion, konsumtion, import och export ungefär sex veckor efter månadens slut – då med totalvärden för månaden. Statistiken bygger på en totalundersökning. När det gäller konsumtion rapporterar elnätsföretagen in uppgifter. Uppgifter för produktion inhämtas från elnätsföretagens avräkningssystem eller Energiföretagens webbportal. Solkraft och import- och export sammanställs av Svenska Kraftnät.
Från SCB hämtar vi uppgifterna om andelen fossilfri och förnybar energi. Här räknas vattenkraft, solenergi, vindkraft och ”kraftvärme förnybar” som förnybara och samma kraftkällor, inklusive kärnkraft, som fossilfri.
På grund av skillnader i insamlingen skiljer sig siffrorna något åt mellan SCB och Entso-E, men ligger oftast nära varandra. Till exempel när det gäller elförbrukning har det de senaste tre åren skiljt i snitt ungefär en och en halv procent på månadsbasis mellan Entso-E och SCB. Entso-E har tenderat att underskatta förbrukningen något.

Du måste logga in för att lämna kommentarer Logga in