Rötter och svampar viktiga för skogens långsiktiga lagring av kol.

Av på 29 mars, 2013

Ny forskning, som publiceras i tidskriften Science i morgon, visar att växtrötter och rotassocierade svampar spelar en mycket viktigare roll för markens långsiktiga lagring av kol än man tidigare trott.

– Kunskapen om skogars upptag av koldioxid och lagring av kol i marken är viktig för att vi ska kunna motverka att skogarna blir en källa för utsläpp av koldioxid i framtiden, säger Örebroforskaren Alf Ekblad som ingår i den svenska forskargruppen bakom studien.

– Målet är att göra det lättare att arbeta långsiktigt och att sköta skogsekosystemen på ett sätt som gör att deras förmåga att ta upp koldioxid från atmosfären säkerställs. Därför är det viktigt att förstå hur, när och varför skogsekosystemen tar upp och lagrar kol, säger Alf Ekblad, professor i biologi vid Örebro universitet.

Forskningsprojektet, som leds av Sveriges Lantbruksuniversitet, har vänt upp och ner på den rådande uppfattningen att merparten av det kol som ligger lagrat i skogsmark kommer från så kallad fallförna, det vill säga det översta lagret på marken i skogen som består av till exempel barr och kvistar.

Ursprung i växtrötter och svampar

Våra resultat visar markkolet tillförs underifrån snarare än ovanifrån. Skogsmarkens kollager har till stor del sitt ursprung i växtrötter och svampar, så kallade mykorrhizasvampar, som lever i symbios med rötterna. Träden tar in koldioxid från luften genom fotosyntesen varvid kolet byggs in i energirika kolhydrater, säger Alf Ekblad

En del av kolhydraterna transporteras ned till rötterna och till de symbiotiska svamparna där kolhydraterna ger energi och byggstenar till nya rötter och svamptrådar, så kallade hyfer. Ekologerna har tidigare trott att hyfer och rötter bryts ned snabbt och närmast fullständigt när de dör, varvid kolet i dem återgår till atmosfären i form av koldioxid.

– I vår studie fann vi att nedbrytningen av rötter och svamphyfer är betydligt långsammare än forskarna tidigare trott och att nedbrytningsrester av rötter och hyfer utgör en betydande del av det stora kolförrådet i marken, säger Alf Ekblad.

Forskarna uppskattar att 50-70 procent av det lagrade kolet har tillförts marken via rötter och att betydelsen av rötternas koltillförsel ökar ju äldre skogen blir. Upptäckten baseras på en studie av kolomsättningen på 30 olika skogsbeklädda öar i sjöarna Uddjaure och Hornavan i Norrbotten.

Bromsa eller öka växthuseffekten

– På de större öarna har skogarna brunnit under de senaste hundra åren, medan skogarna på de mindre öarna har utvecklats utan brand uppemot 5000 år. Vi kunde konstatera att det tog lång tid för kolförrådet att återhämta sig efter brand och att humuslagret i marken där kol lagras var mycket tunnare i brandhärjade skogar, säger Alf Ekblad.

Det är alltså summan av flera olika processer som påverkar kolets kretslopp i skogen. Balansen mellan inlagring av kol i marken och dess frigörelse till atmosfären via nedbrytningsprocesser är avgörande för om skogarna kommer att bidra till att bromsa eller öka växthuseffekten.

– Det finns stora mängder kol lagrat i skogsmark – förrådet av kol i marken är tre gånger större än mängden koldioxid i atmosfären. Marken andas ut cirka tio gånger mer koldioxid än det som kommer från människans förbränning av fossila bränslen. Med andra ord är det oerhört viktigt att ta fram nya modeller som gör det möjligt att förutse hur olika miljöförändringar och skogsbruksåtgärder påverkar markens kolförråd, säger Alf Ekblad.

Örebronyheter

Du måste logga in för att lämna kommentarer Logga in