Home   >   Senaste nyheter   >   Så hanterar vi pandemi­stressen på sociala medier

Så hanterar vi pandemi­stressen på sociala medier

By on 2 oktober, 2021

Covid 19-pandemin har ställt alla inför stora utmaningar. I en ny rapport från FOI undersöker forskaren Ola Svenonius hur vi hanterat oro och stress på sociala medier. Bland de inlägg han undersökt fanns mycket känslor, men också humor och förvånansvärt lite desinformation.

I inledningen till rapporten Russinmask eller panik? Hanteringsstrategier i covid-19:s desinformationslandskap beskriver Ola Svenonius begreppet stress och vilka sätt det finns att bemöta sådan med. Stress uppkommer när externa faktorer överstiger vår förmåga. Under pandemin har exempelvis isolering, rädsla för att själv bli sjuk eller oro för ekonomin bidragit till mångas stress. Det har i sin tur skapat behov av det som kallas copingstrategier, det vill säga sätt att bemästra eller lära sig leva med stressen.

– I rapporten talar vi om fyra olika strategier, nämligen problemorienterad, känslororienterad, bemötande och undvikande, berättar Ola Svenonius.

Han är statsvetare och har tillsammans med FOI-kolleger tittat på hur svenska användare talat om pandemin på de sociala plattformarna Tiktok och Instagram.

Mot bakgrund av den diskussion som funnits kring sociala medier och desinformation är ett intressant resultat av undersökningen att bara 1,5 procent av de genomsökta inläggen innehöll vilseledande information.

– Vi hade trott att det skulle vara mer. Det var en positiv överraskning, säger Ola Svenonius.

Outforskade plattformar

Kring just sociala medier och psykisk hälsa finns en omfattande forskning, där man länge varit ganska skeptiskt inställd till för flitig användning.

– Hög användning av sociala medier har varit associerat med större risk för psykisk ohälsa, särskilt bland unga. Men på senare tid har forskare sett att ett högt användande av sociala medier inte behöver vara negativt. Under pandemin kan exempelvis humor som sprids på sociala medier ha haft en positiv ventilfunktion, säger Ola Svenonius.

Varför valde du att undersöka just Instagram och Tiktok?

– Det fanns redan mycket forskning kring andra sociala medier som Facebook och Twitter, så det var intressant att studera plattformar där kunskapen är mindre. Eftersom särskilt Tiktok växer snabbt, framför allt bland unga människor, är det bra om det inte förblir en blind fläck.

Oftast snäll humor

Genom att söka igenom vissa så kallade hashtaggar samlade Ola Svenonius och hans kolleger ihop ungefär 800 inlägg som postades under 2020. Dessa kategoriserades sedan efter innehåll. Det största kategorin handlade om statistik kring Covid-19, tätt följt av humorinlägg.

– Humor var en väldigt bred grupp. Ibland var inläggen sarkastiska och innehöll kritik mot den svenska strategin. Men generellt var det en snäll humor, vi fann exempelvis inga morbida skämt om dem som dött, säger Ola Svenonius.

Att bara 1,5 procent av inläggen bedömdes vara vilseledande skiljer sig från vad andra studier under pandemin visat. När exempelvis Twitter och Facebookinlägg undersökts har mellan 7 och 14 procent av dessa befunnits vara vilseledande.

– Det kan bero på att andra plattformar kan lämpa sig bättre för desinformation, säger Ola Svenonius.

Något annat som överraskade dig?

– Jag slogs av att många användare verkligen försökte agera som goda krafter. De engagerade sig för att göra saker lite lättare för andra. Det var roligt att se.

Framtida studier om försvarsvilja

Som ytterligare en del i studien delades inläggen upp för att se vilken av copingstrategierna de bäst överensstämde med.

– Alla fyra strategier fanns representerade, vilket också var väntat. En del användare ägnade sig åt mer destruktiva känslomässiga strategier, där de nästan ”skrek” på internet. Andra försökte bearbeta stress genom att samla information och sprida den till andra.

Ola Svenonius menar att studien kan öppna för framtida forskning.

– I framtiden kan vi effektivisera inhämtningen och göra mer omfattande och jämförande studier. Det öppnar också för tillämpade studier när det gäller exempelvis försvarsvilja.

Hur kan den här typen av forskning annars användas i framtiden?

– Det är väsentligt för att förstå hur befolkningen reagerar i samband med en kris. Våra resultat kan exempelvis bli viktigt som komplement till annan kunskap vid eventuella framtida pandemier.

Sverige
Örebronyheter

Källa: FOI

You must be logged in to post a comment Login