Så kan lantgårdar bidra till social välfärd för många fler i samhället

Av på 14 december, 2021

Kommuner och regioner skulle kunna dra betydligt större nytta av lantgårdar inom social omsorg, utbildning, sjukvård, alternativa arbetsuppgifter och integration. Om detta, och om hur verksamheterna bör organiseras för att få till ett långsiktigt hållbart samarbete mellan svenska lantgårdar och samhället, handlar en ny rapport från SLU.

Rapporten ”Lantgården som resurs för samhället och organisationen av dess välfärdsinsatser” ges ut av SLU Future One Health. Författarna är verksamma vid det norska forskningsinstitutet NORCE, Karlstads universitet, SLU och Hushållningssällskapet.

I det svenska lantbruket har det under lång tid funnits gårdar som har hjälpt utsatta människor genom att erbjuda arbetsplatser och ibland även ett nytt hem. Behovet av rationalisering i lantbruket har dock gjort det svårare att ta det ansvaret. Samtidigt har samhället ett ökande behov av lämplig sysselsättning, aktiviteter och socialt stöd till utsatta människor.

– De få mindre lantgårdar som kan erbjuda det stödet idag har svårt att klara sig rent ekonomiskt. De kan inte överleva på volontärarbete, menar Christer Yrjas som är koordinator inom Grön Arena, ett koncept inom Hushållningssällskapet för utveckling av gårdar som erbjuder tjänster inom social omsorg, skola och hälsa.

Författarna menar att det behövs nya betalningsmodeller som gör det möjligt att bedriva lantgårdsbaserade insatser (LBI) med kontinuitet och ekonomisk trygghet och som ger entreprenörerna förutsättningar att våga satsa på sin verksamhet. Samhället behöver vara berett att betala för den hjälp och avlastning som dessa lantgårdar kan erbjuda, och se vilken samhällsekonomisk vinst de kan göra genom att minska kostnaderna för andra och kanske dyrare insatser.

– Det behövs också ökad kunskap i kommunerna om kostnadsbilden i den här typen av verksamhet, som varierar stort mellan kommunerna i dagsläget, säger Jenny Höglund, som har disputerat inom området på Karlstads universitet.

– Svenska politiker och tjänstemän behöver lära sig av goda exempel och ta del av hur det ser ut i andra länder där denna verksamhet fungerar bra, menar Bente Berget, som bedriver forskning i Norge på hur deras Inn på tunet-gårdar hjälper människor på olika sätt.

Hur kan dagens 80-tal godkända Grön Arena-gårdar bli fler?

Internationell forskning har visat att lantgårdar kan ge exempelvis ökad motivation, social kontakt, känsla av att känna sig behövd, upplevelse av att kunna klara av uppgifter, ökad rörelse och ökat psykiskt välmående. Svensk forskning har visat att lantgårdar kan ge stöd inom social omsorg och bland annat hjälpa skolelever med olika utmaningar, men det finns många fler målgrupper som skulle kunna gynnas av lantgårdsbaserade insatser.

– I Sverige finns idag ett 80-tal godkända Grön Arena-gårdar, samt flera andra gårdar som kommuner och regioner kan upphandla för olika insatser, berättar Christer Yrjas.

– En utbyggnad av LBI i Sverige skulle också kunna skapa fler jobb på landsbygden, och särskilt gynna kvinnligt företagande, menar Lena Lidfors, som har tagit initiativet till denna rapport och är professor vid SLU.

Flera europeiska länder har återinfört lantgården som en resurs för olika utsatta grupper i samhället och har återuppbyggt en nationell struktur för sådan verksamhet. I Sverige saknas nationella riktlinjer och samordningsansvar, och författarna efterlyser därför politisk styrning. De menar också att det är nödvändigt att införa ett kvalitetssäkringssystem som gör att alla involverade kan känna trygghet och förtroende för verksamheten inom LBI. Att man vet vad man får och att utförandet inte skiljer sig åt beroende på var i landet man bor.

– Sist, men inte minst, behövs det mer forskning, framför allt att det satsas pengar på tvärvetenskaplig forskning, utifrån så väl brukarperspektivet som verksamhetsperspektivet, säger Lena Lidfors.

Sverige
Örebronyheter

Källa: SLU

Du måste logga in för att lämna kommentarer Logga in