Så planeras för bostäder i och kring Kristinaskolan i Lindesberg

By on 14 juli, 2020
Kristinaskolan i Lindesberg omkring 1960. Foto från Lindesbergs kulturhistoriska arkiv.

”Skolbyggnaden och gymnastikhuset har sådana kulturhistoriska värden att de bör skyddas”, enligt det reviderade förslaget till ny detaljplan för Kristinaskolan med omgivande fastigheter i centralorten Lindesberg.

Förslaget är nu ute för granskning med möjlighet att lämna synpunkter senast 4 september 2020.

Då Kristinaskolan ska avvecklas som skola blir lokalerna tillgängliga för annan verksamhet.

Då det är brist på bostäder i kommunen – framför allt på centralt belägna lägenheter – är tanken att skolan ska byggas om till bostäder.

Volymstudie med ny tvåvåningsbyggnad i korsningen mellan Kristinavägen och Fingerbogatan. Illustration ur Detaljplan för Hästen 12 m.fl. (Kristinaskolan)

Ett genomförande av detaljplanen innebär att befintliga byggnader inom Kristinaskolans område kommer att kunna byggas om till bostäder. Den innebär också att nya byggnader i upp till två våningar kan uppföras ut mot Kristinavägen samt längs Kvarngatan väster om Kristinaskolans huvudbyggnad. I delar av området, bland annat ut mot Kristinavägen, kommer bebyggelsen att, om behov finns, kunna användas för verksamheter som t.ex. butiker, kontor, caféer och liknande. Även norr om Kvarngatan kommer byggnaderna att kunna innehålla både bostäder och kontor.

”Planen gör det möjligt att skapa ytterligare attraktiva och centralt belägna bostäder med närhet till service och kollektivtrafik. Nya bostäder bidrar också till att minska bostadsbristen i Lindesbergs tätort samt att öka underlaget för den service som redan finns i de centrala delarna av tätorten”, enligt förslaget.

Det aktuella planområdet i södra delen av centralorten Lindesberg. Illustration ur Detaljplan för Hästen 12 m.fl. (Kristinaskolan)

Byggnadernas kulturmiljövärden bevaras

Planläggningen syftar samtidigt till att långsiktigt bevara de kulturmiljövärden som finns för byggnaderna inom planområdet:

”Skolbyggnaden och gymnastikhuset har sådana kulturhistoriska värden att de bör skyddas mot rivning genom rivningsförbud i detaljplanen. När det gäller den senare är det den ursprungliga byggnadskroppen som ska skyddas; rivningsförbudet behöver inte omfatta senare gjorda tillbyggnader. Beträffande skolbyggnadens exteriör ska inga väsentliga om- och tillbyggnader tillåtas. Särskilt känsliga är fasader mot öster och söder. Anpassningar i form av exempelvis nya entréer eller balkonger ska i första hand utföras mot norr. När det gäller gymnastikhuset ska eventuella tillägg i första hand placeras på västra sidan. Ett återställande till ursprunglig utförande avseende fasadpanelen liksom ändringar av befintliga tillbyggnader bör tillåtas”, skriver byggnadsantikvarie Mattias Libeck som svarat för det antikvariska underlaget till detaljplanen.

Det ursprungliga trapphuset i nationalromantisk stil. Foto från det antikvariska utlåtandet

Kristinaskolans huvudbyggnad är en tegelbyggnad på tre våningar. Byggnaden är ett tydligt exempel på skolbyggnader från förra seklets början där den höga ambitionsnivån vad gäller arkitektonisk gestaltning, utförande och materialval visar på skolans betydelse i lokalsamhället. Huvudbyggnadens äldsta del stod klar 1910. I mitten av 1940-talet gjordes en större tillbyggnad mot väster och på 1970-talet genomfördes en omfattande renovering av hela skolbyggnaden. Vid denna tid tillkom även hissutbyggnaden mot Kvarngatan i norr.

”För att säkerställa att förändringar av byggnaden inte påverkar riksintresset för kulturmiljövården negativ, både vad gäller Kristinaskolans huvudbyggnad och vad gäller kringliggande bebyggelse kommer kulturmiljöfrågorna att ges särskild vikt vid bygglovsprövning. Huvudbyggnaden bedöms ha så stora kulturmiljövärden att byggnaden beläggs med rivningsförbud”, enligt förslaget.

Exempel på möjlig utformning och placering av nya fönster på gymnastiksalens botten- våning. Illustration ur Detaljplan för Hästen 12 m.fl. (Kristinaskolan).

Gymnastiksalen är från år 1912. På 1950-talet byggdes den till med ett garage i sydväst och i början av 1990-talet tillkom en utbyggnad med dusch- och omklädningsrum. Gymnastiksalen hade ursprungligen en annan utformning med fler dörr- och fönsteröppningar samt en annan utformning fasadpanelen. Karaktäristiskt för byggnaden är takutformningen med säteritak och tornliknande ventilationshuvar.

”Ett bevarande av gymnastiksalen förutsätter att den kan få en ny användning eller förses med ett extra bjälklag. För att ge ökade förutsättningar för ett bevarande ges möjlighet att ta upp nya fönster i fasaden för att på så sätt kunna skapa två våningsplan i byggnaden. Nya fönster bör placeras i symmetrisk i förhållande till ovanvåningens fönster och vara lika i utförande, även om storlekarna kan variera.”

Lindesbergs stadskärna kulturmiljö av riksintresse

Större delen av Lindesbergs stadskärna, inkluderat planområdet, är utpekat som riksintresse för kulturmiljövård. Som motiv för riksintresset anges den rätvinkliga rutnätsplanen från 1644: ”En småstadsmiljö som visar centralmaktens strävan vid 1600-talets mitt av grunda nya städer för att främja den för riket viktiga bergshanteringen samt den förindustriella stadens bebyggelse och liv”.

”Vid upprättande av nya planer inom stadskärnan eller i dess direkta närhet, bör dessa utformas så att karaktärsgivande byggnader och miljöer bevaras och innerstaden behåller sin egenart. Detta gäller såväl enskilda byggnader, handelsgårdar och 1900-talsbebyggelse som park- och gatustruktur samt även den kvarters- och tomtindelning som kommer från den första stadsplanen från 1644”, enligt planen.

Länet | Lindesberg
Örebronyheter

Källa LindeKultur

You must be logged in to post a comment Login