Säkerhetsvakter utsätts för tvångsarbete

By on 10 april, 2022

Säkerhetsvakter i Qatar arbetar under förhållanden som utgör tvångsarbete, bland annat på projekt med koppling till 2022 års herrfotbolls-VM. Det konstaterar Amnesty International i rapporten ”They think that we’re machines”, där organisationen dokumenterar erfarenheter från 34 nuvarande och tidigare anställda vid åtta privata säkerhetsfirmor i Qatar.

De säkerhetsvakter som Amnesty intervjuat är alla migrantarbetare och beskriver hur de rutinmässigt arbetar 12 timmar om dagen, sju dagar i veckan – ofta i flera månader, eller till och med flera år, utan någon ledig dag. De flesta uppger att deras arbetsgivare inte respekterar lagstiftningen i Qatar som ger rätt till en dags vila i veckan. Arbetare som ändå tar ut sin lediga dag riskerar att bestraffas med löneavdrag. En man beskrev sitt första år i Qatar som en tillvaro där ”den starkaste överlever”.

2017 inledde Qatar en lovande reformagenda för att komma till rätta med arbetsrättsliga frågor. Landet vidtog viktiga reformer av lagstiftning, bland annat infördes en ny minimilön och möjligheterna till rättslig prövning stärktes. Man avskaffade också viktiga delar av det problematiska kafala-systemet. Däremot har dessa reformer inte implementerats ordentligt. Många av de övergrepp som Amnesty dokumenterat bryter dessutom mot lagar och regler som fanns på plats redan före reformerna.

– Övergreppen vi avslöjat kan alla spåras till den enorma maktobalans som fortfarande råder mellan arbetsgivare och migrantarbetare i Qatar. Det tyder på att det ännu finns stora glapp i myndigheternas tillämpning av arbetsrätten. Många av säkerhetsvakterna vi talade med kände till att deras arbetsgivare bryter mot lagen men upplevde att de inte hade makt att ifrågasätta dem. Arbetarna fortsatte att gå till jobbet, fysiskt och känslomässigt utmattade, under hot om ekonomisk bestraffning eller, ännu värre, att avskedas och deporteras, säger Stephen Cockburn, chef för ekonomisk och social rättvisa på Amnesty International.

– Trots framstegen som Qatar gjort under senare år visar våra utredningar att det fortfarande sker systematiska och strukturella övergreppen i den privata säkerhetsbranschen, som kommer att vara allt mer efterfrågad under VM. Arbetsgivare utnyttjar sina anställda inför öppen ridå, och myndigheterna i Qatar måste vidta omedelbara åtgärder för att skydda arbetare och ställa förövarna till svars.

Amnesty uppmanar Qatar att snabbt utreda övergreppen i den privata säkerhetsbranschen, publicera det man kommer fram till, och erbjuda arbetarna gottgörelse, genom att exempelvis säkerställa att de får tillräcklig återhämtning och lön. Qatar bör också publicera en detaljerad handlingsplan för hur man ska komma till rätta med tvångsarbete i den här sektorn.

Övergrepp på platser kopplade till VM

Amnesty utförde djupintervjuer med 34 nuvarande eller tidigare säkerhetsvakter, chefer och säkerhetsansvariga mellan april 2021 och februari 2022. Intervjuerna byggde vidare på tidigare undersökningar från 2017 och 2018 när organisationen intervjuade 25 vakter från ett säkerhetsföretag. Det faktum att berättelserna från olika företag stämmer överens tyder på att övergreppen mot arbetarna är systematiska snarare än isolerade händelser.

De 34 arbetarna som intervjuats i den här rapporten var anställda hos åtta olika privata företag. Företagen har tillhandahållit tjänster till både regeringens ministerier och fotbollsarenor och till andra infrastrukturprojekt som kommer att vara viktiga för herrfotbolls-VM 2022, som hotell, transport och sportanläggningar. Minst tre av företagen har tillhandahållit säkerhetstjänster för FIFA-turneringar, däribland 2020 års VM för klubblag i fotboll (som sköts upp till 2021) och 2021 års Arabiska mästerskap i fotboll.

2020 lovade FIFA och dess statliga partner i Qatar, den så kallade ”Supreme Committee for Delivery & Legacy (SC)”, att göra mer för att förbättra arbets- och levnadsförhållandena för de anställda i service- och besöksnäringen i Qatar. Förbättrade villkor för arbetare har utvidgats för att täcka VM:s tjänstesektor, och man har även sjösatt andra initiativ, särskilt för hotellpersonal. Men dessa löften har inte ännu blivit verklighet i säkerhetssektorn, vilket Amnestys rapport nu visar.

”De tror att vi är maskiner”

Lagar och regelverk i Qatar begränsar arbetstiden till max 60 timmar per vecka, inklusive övertid, och det är tydligt att alla har rätt till en betald vilodag per vecka. Detta är i linje med folkrätten – vila är en grundläggande mänsklig rättighet.

Men trots detta uppgav 29 av de 34 säkerhetsvakterna för Amnesty att de rutinmässigt arbetar 12 timmar om dagen. 28 av dem berättade att de också nekas sin lediga dag. Det innebär att många arbetade 84 timmar i veckan, flera veckor i sträck.

Milton* från Kenya arbetade för ett säkerhetsföretag på ett hotell fram till 2021. Han säger att på en typisk arbetsdag brukade han lämna sitt boende vid 06:30 och komma hem igen 20:00. Ofta kunde det gå månader utan att han fick en enda dag ledigt. Abdul från Bangladesh jobbade som säkerhetsvakt från 2018 till mitten av 2021, och berättade att han inte haft en enda ledig dag på tre år.

Zeke från Uganda arbetade för FIFA:s VM för klubblag i fotboll i februari 2021. Där var han tvungen att genomföra en veckas utbildning som förberedelse för turneringen. Den åtta timmar långa utbildningen skedde direkt efter att hans ordinarie arbetspass tagit slut.

“Tänk dig att jobba ett skift på 12 timmar och sedan köras till utbildningscentret där du ska gå utbildning i åtta timmar. Hela natten. Sen ska du tillbaka till jobbet klockan fem på morgonen. De tror att vi är maskiner”, säger Zeke.

Ingen vila

För att kunna ta ut sin lagstadgade vilodag är säkerhetsvakter tvungna att be om särskilt tillstånd från sina arbetsgivare. Tillstånd nekas ofta, och att ta ledigt utan tillstånd kan innebära löneavdrag, vilket är att likställa med tvångsarbete. Internationella arbetsorganisationen ILO definierar tvångsarbete som arbete som utförs ofrivilligt eller under hot om bestraffning, inklusive ekonomisk bestraffning.

Edson från Uganda sa såhär om sin arbetsgivare:
”De brukar säga ’vi har inte tillräckligt med säkerhetspersonal, så du måste jobba’. Vi hade inget val. Om din chef säger att du ska jobba så måste du, eller så gör de avdrag på din lön.”

Jacob, även han från Uganda, arbetade för ett företag som vaktade tillfartsvägar och tog emot leveranser vid Khalifa International Stadium. Han berättade för Amnesty att den som utan tillstånd tog ut sin vilodag riskerade löneavdrag på uppemot 200 rial (mer än fem dagars lön).

Många av migrantarbetarna som jobbar som säkerhetsvakter har betalat höga rekryteringsavgifter när de rest till Qatar, men i efterhand insett att lönen och arbetsvillkoren är väldigt annorlunda från vad som utlovats. Arbetare upplever ofta att de inte kan klaga eftersom de är rädda för påföljder.

Lawrence från Kenya förklarar:
”På jobbet säger de att du har en timmes lunchpaus, men det har vi inte och vi får inte betalt för den tiden. De säger att fredagar är lediga, men det är en ledighet som vi inte har… Du kan inte klaga – om du gör det blir du uppsagd och utvisad.”

Amnesty konstaterar också att fyra av företagen i rapporten fortfarande inte betalar för övertid på det sätt som lagen kräver, vilket innebär att de i vissa fall lurar vakterna på hundratals rial – ibland så mycket som åtta dagars lön – varje månad.

Bestraffning för sjukdom och toalettpauser

Qatars lagstiftning kräver att anställda som är sjuka bevisar sin sjukdom från första dagens frånvaro med ett intyg från en läkare som godkänts av arbetsgivaren. Men i en situation där migrantarbetare kan ha svårt att få tillgång till sjukvård, till exempel på grund av var man befinner sig eller brist på fritid på det vis som beskrivits ovan, är detta ofta en orealistisk regel som möjliggör för arbetsgivare att straffa sina arbetare.

Ben från Uganda berättade för Amnesty att han jobbat 18 månader i sträck utan någon vilodag. En dag under 2021 var han sjuk och stannade hemma. Enligt Ben sa hans chef då att det inte fanns tillräckligt med arbetskraft för att han skulle kunna vara frånvarande, och gjorde avdrag på lönen för två arbetsdagar – en för sjukfrånvaron och en för att Ben inte tillhandahållit ett sjukintyg.

En del vakter vittnade om att ha fått hårda ekonomiska straff för mindre ”förseelser” som att de inte ha burit sin uniform på ett ordentligt vis, eller för att de lämnat sin post för att gå på toaletten utan att någon täckte upp för dem.

Juma beskriver hur arbetare känner sig för maktlösa för att protestera mot sådana straff:
”Det är omöjligt att ifrågasätta det. Ja, vi känner till reglerna och vad lagen säger, men hur kan du ifrågasätta detta? Du är inte i en position där du kan göra det.”

Det är förbjudet för migrantarbetare i Qatar att bilda eller gå med i fackföreningar, vilket förvärrar maktobalansen.

Tuffa arbets- och levnadsförhållanden

Femton av vakterna som Amnesty intervjuat blev rutinmässigt placerade utomhus i intensiv hetta, även under sommarmånaderna när arbete utomhus ska begränsas. I en del fall saknades tillgång till tak och dricksvatten. Detta trots att det är väldokumenterat att värmebelastning utgör en fara för arbetares liv.

Sedan 2017 har Qatar infört begränsningar på utomhusarbete under de varmaste månaderna. Under sommaren 2021 utökades det här förbudet och migrantarbetare gavs rätt att sluta arbeta om de upplevde att värmen hotade deras hälsa. Men Amnestys research visar att myndigheterna måste göra mer för att upprätthålla skydd för utomhusarbete, även inom säkerhetssektorn.

Emmanuel, som beordrades att arbeta vid ett lyxhotell där han patrullerade poolen, parkeringen och stranden, berättade:
”Ibland när det är väldigt varmt säger lagarna i Qatar att ingen får arbeta utomhus… men var ska vi säkerhetsvakter som arbetar utomhus ta vägen?”

18 av säkerhetsvakterna berättade för Amnesty att även deras boenden var överfulla och smutsiga, trots att myndigheter i Qatar utfärdat tydliga riktlinjer för arbetares levnadsförhållanden.

Rasism

Amnesty har också dokumenterat diskriminering utifrån etnicitet, nationellt ursprung och språk. Säkerhetsvakterna som intervjuats i rapporten, och som främst kommer från Uganda och Kenya, uppgav att arbetare från Afrika söder om Sahara ofta får arbeta i de svåraste förhållandena, till exempel på posteringar där de behöver arbeta ute i hettan under långa perioder. De sa också att de får lägre löner för samma jobb än andra säkerhetsvakter, särskilt jämfört med arabisktalande arbetare.

Asher från Kenya som jobbat på olika platser i Qatar fram till 2021 berättade:
”De betalar oss utifrån nationalitet. Du kan hitta en kenyan som tjänar 1 300, men en vakt från Filippinerna på samma post får 1 500. Tunisier får 1 700. Lönen är beroende av nationaliteten.”

Omar säger att hans chefer använde rasistiska stereotyper för att rättfärdiga tuff och diskriminerande behandling av honom och hans kollegor: ”De säger ’du är afrikan, du kan arbeta 12 timmar eftersom du är stark’.”

Vittnesmål om etnisk diskriminering stämmer överens med rapporter från FN:s särskilda rapportör som besökte Qatar i slutet av 2019. Även om Qatar saknar specifik lagstiftning som förbjuder etnisk diskriminering står den typen av behandling fortfarande i strid med Qatars grundlag och folkrätten.

Direkta kopplingar mellan FIFA och arbetsgivare som kränker

När FIFA och den statliga partnern i Qatar, SC, själva hittade bevis för några av de problem Amnesty dokumenterat valde de att inte förnya kontrakten med två av tre företag som tillhandahöll säkerhet för VM-anläggningar. Företagen anmäldes också till arbetsministeriet. Ingen av parterna gav dock tillräckligt med information för att det ska gå att bedöma om det här tillbakadragandet skedde ansvarsfullt, transparent och som en sista åtgärd. Amnestys undersökning visar också att såväl FIFA som SC borde ha varit medvetna om risken för övergrepp mycket tidigare.

Varken FIFA eller SC har utfört en tillräcklig riskanalys innan företagen anlitats, och det hela förvärrades av att man inte identifierade och hanterade övergreppen inom rimlig tid. Följden blev att bägge parter gynnades av de här företagens tjänster samtidigt som övergreppen pågick, och därmed har de ett ansvar att tillhandahålla gottgörelse för arbetare som upplevde övergrepp i arbetet på anläggningar och event kopplade till VM.

– Med bara månader kvar till VM måste FIFA fokusera på att göra mer för att förhindra övergrepp i den farliga privata säkerhetssektorn, om man vill undvika att turneringen förknippas med ännu fler övergrepp, säger Stephen Cockburn.

– FIFA måste också använda sitt inflytande för att sätta press på Qatar att implementera sina reformer och tillämpa sina lagar bättre. Tiden rinner iväg snabbt. Om bättre rutiner inte etableras nu kommer övergreppen fortsätta långt efter att fansen åkt hem, säger Stephen Cockburn.

Bakgrund — metod och förtydligande

Amnesty har valt att inte namnge de åtta säkerhetsföretagen i sin rapport, eftersom det finns en risk att högprofilerade klienter drar sig ur med kort varsel. Detta skulle kunna leda till att jobb försvinner och förvärra situationen för migrantarbetarna. Amnesty har däremot tillhandahållit detaljer till Qatars arbetsministerium samt till FIFA och deras statliga partner i Qatar, SC, i de fall det varit relevant, och uppmanat dem att göra ytterligare utredningar.

Som svar på Amnestys rapport svarade Qatars arbetsministerium att ”enskilda fall av förseelser måste hanteras omedelbart”. Däremot ifrågasatte ministeriet huruvida dessa fall är utmärkande för ”underliggande problem med det robusta system som Qatar infört”, och skrev att ”förekomsten av företag som bryter mot reglerna har minskat och kommer att fortsätta minska allteftersom tillämpningen får fäste och den frivilliga efterlevnaden ökar bland arbetsgivarna.”

The Supreme Committee for Delivery & Legacy (SC) har sagt att en del entreprenörer alltid kommer att försöka ”kringgå systemet”, oberoende av regleringar eller system för granskning. SC upprepade också sitt åtagande att komma till rätta med överträdelser. FIFA tillhandahöll bakgrundsinformation men gav inget svar på Amnestys rapport.

Världen | Qatar
Örebronyheter

Källa Amnesty International
*Alla intervjuade migrantarbetares namn har bytts ut för att skydda dem från repressalier.

You must be logged in to post a comment Login