Skillnader i livsvillkor påverkar folkhälsans utveckling

Av på 24 mars, 2022
Arkivbild

Hälsan i befolkningen är generellt god men det finns fortsatt stora skillnader mellan olika grupper vilket också blivit tydligt under covid-19-pandemin, det är några av resultaten i årsrapporten om folkhälsans utveckling som sammantaget visar att vi i dagens takt inte kommer uppnå det folkhälsopoliska målet till år 2048.

De senaste två åren har covid-19-pandemin påverkat folkhälsan på olika sätt. Direkt genom sjukdom och död, och indirekt genom annan påverkan på samhället och människors livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Det framkommer av Folkhälsomyndighetens årligt återkommande rapport kring folkhälsa, som särskilt följer utvecklingen i förhållande till det folkhälsopolitiska målet om att skapa förutsättningar för god och jämlik hälsa i hela befolkningen.

Rapporten redogör för den långsiktiga utvecklingen av folkhälsan och bygger främst på data fram till och med år 2020 respektive våren 2021 beroende på datakälla.

Rapporten visar att vi lever allt längre sett till en längre tidsperiod. Dödligheten i de vanligaste dödsorsakerna, cirkulationsorganens sjukdomar och cancer, fortsätter att minska. Medellivslängden ökade under perioden 2006–2019 med i genomsnitt 2,1 år. År 2020 bröts trenden som en konsekvens av pandemin. Medellivslängden sjönk då med i genomsnitt 0,6 år jämfört med 2019. Bland de som är särskilt drabbade återfinns både kvinnor och män födda utanför Europa och män födda i Europa (utanför Norden). Kvinnor utan gymnasieutbildning har haft en negativ trend sammantaget sedan 2006 och drabbades även hårt av pandemin under 2020.

– En god och jämlik hälsa i befolkningen är avgörande för ett robust och motståndskraftigt samhälle. Pandemins konsekvenser är ytterligare ett exempel som bekräftar behovet av ett ökat fokus på hälsofrämjande och preventiva åtgärder från välfärdssektorn och andra samhällsaktörer. En särskild prioritering behövs av de grupper där både hälsan och dess förutsättningar är sämst, säger Folkhälsomyndighetens generaldirektör Karin Tegmark Wisell.

Förutsättningar för god hälsa varierar

Långtidsarbetslösheten har minskat sedan 2010 men ökade igen under pandemins första år, särskilt bland personer som saknar gymnasieutbildning och bland personer födda utanför Europa. Rapporten visar också att både barn och vuxna som lever med låg ekonomisk standard, relativt sett, har ökat 2011–2019. Ekonomisk standard under barndomen och tillgång till utbildning är viktiga förutsättningar för goda livsvillkor senare i livet och för en god hälsa under hela livet.

Det finns tydliga skillnader mellan olika grupper. Barn födda utanför Norden och vars föräldrar saknar gymnasieutbildning har sämre resultat både i grundskolan och gymnasiet.

Andra skillnader som uppmärksammas i rapporten

  • personer med lägre socioekonomisk position har ett sämre hälsoutfall och det finns en risk för att systematiska skillnader kvarstår i framtiden
  • bland yngre kvinnor uppger fler stress och lätta psykiska besvär jämfört med andra åldersgrupper
  • det finns en ökning av allvarlig psykisk påfrestning i befolkningen, vilket är en utveckling som behöver följas framöver.

Utmaningar för att nå målen om en jämlik hälsa

Några utmaningar för att nå det folkhälsopolitiska målet om en att skapa förutsättningar för god och jämlik hälsa i hela befolkningen. Hälsan påverkas av faktorer under lång tid vilket innebär att det också tar tid att åstadkomma förändring:

  • systematiska skillnader mellan grupper återfinns i nästan alla hälsoutfall och motsvarar ofta de skillnader vi ser finns i förutsättningar för en god hälsa
  • vissa grupper hamnar efter och får inte del av förbättringarna i hälsan och dess förutsättningar
  • det finns luckor i Sveriges nationella register och regelbundet återkommande urvalsundersökningar som gör att det inte går att följa hälsan och förutsättningar för hälsa i alla grupper.

Hälsa | Sverige
Örebronyheter

Källa Folhälsomyndigheten

Du måste logga in för att lämna kommentarer Logga in