Skogen är populärare än någonsin trots minskad lönsamhet för skogsbruket

By on 22 oktober, 2018

Rapporten Skogsgårdens lönsamhet som visar hur lönsamt det är att vara skogsägare och driva skogsbruk i Sverige släpps nu för andra gången. Rapporten visar att lönsamheten, som beräknas genom skogsnetto, har minskat sedan 2011 efter en uppåtgående kurva under 2014. Dessutom visar 2017 års resultat en minskning från föregående år.

Medelskogsnettot för hela landet var under 2017 97 300 kronor, vilket minskat sedan 2016 då det låg på 99 900 kronor.

Skogsgårdarna i region syd och mitt visar på den högsta lönsamheten med ett skogsnetto om 131 000 kronor respektive 99 900 kronor. Skogsgårdarna i norr visar en lägre lönsamhet med ett skogsnetto om 64 000 kronor. Under en femårsperiod 2013-2017 har skogsnettot varierat en del, men har ständigt varit lägre i Norr.

– Skogsindustrin och exporten går på högvarv i takt med högkonjunkturen och den svagare kronan, vilket lett till högre virkespriser över hela landet. Trots detta så har skogsnettot minskat. I norr kan en av anledningarna vara avståndet mellan skogen och industrierna. Andra anledningar är fördyrade avverkningskostnader vid stormar och bränder. Effekten av höjda virkespriser bör visa sig först under nästa år, då tidsfristen är relativt lång mellan beslut till att avverka fram till att virket är inmätt och intäkten tas upp i näringsverksamheten. Skogsnettot ska förutom avverkning även räcka till övriga kostnader för skogen som räntor, skogsbilvägar, reparationer, underhåll och inte att glömma – det egna arbetet. Oavsett konjunktur och vilket mål man har med sitt skogsbruk är det viktigt att utföra skogsvård på rätt plats, på rätt sätt och i rätt tid för att man ska få ett lönsamt skogsbruk, säger Jimmy Larsson, Segmentschef Skog & Lantbruk på LRF Konsult.

Skogsgårdarna har nått den högsta belåningen på tio år. Belåningen i mitt uppgår i medel till 370 000 kr och i syd är man högst belånad om 620 000 kr. Medelbelåningen för riket uppgår till 400 000 kronor.

– Skogsgårdarna har kunnat låna mer till ett lägre pris vilket driver på utlåningen. Det som utgör den huvudsakliga belåningen är att man köper mer mark, säger Jimmy Larsson.

Återinvesteringarna i direkta kostnader för skogsvård har däremot ökat sedan förra mätningen och ligger nu på 5,4 procent, dvs cirka 6 210 kronor, av den totala intäkten från skogen.

– Skogskonto är ett viktigt verktyg för att utjämna inkomster mellan åren. Det ger också möjlighet till ett mer rationellt brukande av skogen för effektiva återinvesteringar och förbättringar, säger Linnea Åkerlund, Skogsekonom LRF Konsult.

– Efter en torr sommar återstår nu att se vilka effekter av eventuella skadeinsekter som påverkat skogarna och hur länge den höga efterfrågan av virke kommer att hålla i sig, avslutar Jimmy Larsson, Segmentschef LRF Konsult.

Om rapporten Skogsgårdens lönsamhet
Skogsgårdens lönsamhetsrapport grundar sig på svenska skogsgårdars balans- och resultatrapporter. Fokus har lagts på hur lönsamheten har sett ut historiskt med en djupdykning 2017. Lönsamheten presenteras i form av skogsnetto vilket beräknas genom att subtrahera utgifter från skogen med intäkter från skogen. I rapporten beaktas även vilka inkomster och kostnader som kommer från skogen, hur belåningen ser ut och även vad gäller lönsamhet kontra timmer- och skogsmarkspriser samt hur belåningen förändrats med räntan.

Ekonomi |Regionalt
Örebronyheter

You must be logged in to post a comment Login