Home   >   Länet   >   Skolframgång handlar om mer än undervisning

Skolframgång handlar om mer än undervisning

By on 30 september, 2025
Genrebild

Elever som mår bra presterar bättre i skolan, det omvända gäller också, de som klarar av skolan mår bättre i livet. Det visar rapporten Måluppfyllelse i skolan – Samband mellan godkända betyg och gymnasiebehörighet med elevers livsvillkor, levnadsvanor och hälsa i Örebro län som undersöker hur olika faktorer påverkar elevers skolresultat.

Att hälsa, lärande och utveckling hänger nära samman är väl belagt. Elever med en god hälsa har bättre förutsättningar att uppnå kunskapsmålen och goda studieresultat. Att klara sig bra i skolan har också samband med bättre förutsättningar för att må bra och utvecklas. Hälsa, utbildning, lärande och utveckling är dessutom en mänsklig rättighet för alla barn i Sverige. Ändå finns systematiska skillnader i elevers skolresultat och hälsa.

Vad som påverkar elevers skolresultat kan i huvudsak delas upp i två huvudkategorier som i sig är tätt sammanflätade med varandra. Den första huvudkategorin handlar om skolornas och skolhuvudmännens inre arbete. Den andra huvudkategorin är elevernas hälsa som innefattar både deras individuella fysiska och psykiska hälsa som påverkas av individuella faktorer, skolmiljö och den omgivning en elev befinner sig i, till exempel kopplat till trygghet och uppväxtvillkor.

För att studera sambanden i den senare huvudkategorin har Region Örebro län använt dels elevenkäten ”Liv & hälsa ung” riktad till elever i högstadiet och gymnasiet, dels registerdata för länets elever i nionde klass från ”Registret för integrationsstudier”. Det är dock viktigt att betona att det som redovisas endast är statistiska samband. De studerade sambanden kan inte per automatik antas vara orsakssamband.

Mycket starka samband mellan godkända betyg och skolnärvaro, tillit till föräldrar, födelseland, antal år i Sverige samt tillräckligt med sömn

För att studera styrkan i sambanden mellan ett antal faktorer och att ha godkända betyg bland länets elever i årskurs 7, 9 och år 2 på gymnasiet, genomfördes ett antal sambandsanalyser från elevenkäten ”Liv & hälsa ung 2023”.

Bland de studerade faktorerna är den faktor med starkast samband till godkända betyg skolnärvaron. De elever som aldrig brukar skolka, har nära tre och en halv gång så högt odds att ha godkända betyg som de som skolkat minst en gång under terminen. Den näst starkaste faktorn är kopplad till att känna tillit till en förälder, då de som känner att de kan lita på någon förälder när det verkligen gäller har betydligt högre odds att ha godkända betyg jämfört med de som inte känner så.

Födelseland och antal år i Sverige, uppvisar även de ett mycket starkt samband med godkända betyg. Elever som sover 6–9 timmar per natt på vardagar har två och en halv gång så högt odds att ha godkända betyg, jämfört med elever som sover mindre än 6 timmar eller 10 timmar eller mer. Övriga studerade faktorer [1] har även de statistiskt säkerställda samband med godkända betyg.

Det visar sig också att ju fler av dessa skyddsfaktorer en elev har, desto troligare är det att eleven också har godkända betyg i alla ämnen. Bland de elever som har samtliga studerade skyddsfaktorer är det drygt åtta av tio elever som har godkända betyg i alla ämnen. Detta kan jämföras med elever som helt saknar eller endast har en skyddsfaktor där det är drygt en av fem som har godkända betyg i alla ämnen.

Föräldrars utbildningsnivå och familjens ekonomi visar starkast samband med gymnasiebehörighet

För att ytterligare studera samband bland avgångselever i årskurs nio har underlag hämtats från registerdata [2], samtliga studerade faktorer har ett statistiskt säkerställt samband med gymnasiebehörighet.

Den faktor som, kontrollerat för övriga faktorers samtidiga samband, har starkast samband med gymnasiebehörigheten är föräldrars utbildningsnivå. De elever som har minst en förälder med eftergymnasial utbildning har mer än tre gånger så högt odds att ha gymnasiebehörighet, jämfört med de som inte har någon förälder med eftergymnasial utbildning.

Därefter kommer förekomst av barnfattigdom, där de elever som inte lever under sådana förhållanden har mer än dubbelt så högt odds att ha gymnasiebehörighet. När eleverna delas in i grupper med olika antal positivt laddade faktorer ses ett tydligt mönster att ju fler positiva faktorer, desto högre är andelen med gymnasiebehörighet.

Örebro/Örebro län
Örebronyheter

Källa: Region Örebro län
Om undersökningen Liv & hälsa ung
Sedan starten 2005 har länets samtliga skolor med elever i årskurs 7 och 9 samt år 2 på gymnasiet återkommande erbjudits att delta i enkätundersökningen Liv & hälsa ung som genomförs av Region Örebro län i samverkan med länets grund- och gymnasieskolor. Undersökningen involverar omkring 10 000 elever. I början av vårterminen 2026 kommer undersökningen att genomföras för nionde gången. Se mer om undersökningen här: Liv & hälsa ung
[1] Att vara trygg i skolan, oftast äta frukost, ha kompisar i skolan, inte vara orolig för familjens ekonomi, trivas i skolan, vara fysiskt aktiv, känna att läraren lyssnar och respekterar åsikter, ha föräldrar som är noga med skolan, oftast må bra, tycka att skolan känns meningsfull samt inte vara utsatt för trakasserier, utfrysning, hot, fysiskt våld, sexuell handling mot sin vilja och/eller rån.
[2] Behörighet till gymnasieskolans yrkesprogram, kön, födelseland, föräldrars utbildningsnivå, familjetyp, boendeform samt förekomst av så kallad ”barnfattigdom”.

You must be logged in to post a comment Login