Skral skolsatsning i regeringens budget

Av på 10 september, 2021
Arkivbild

Idag presenterade regeringen skolsatsningarna i den kommande budgeten. Det handlar om att styra upp likvärdigheten, nödvändiga förändringar av skolvalet, men också mer undervisningstid för lärarna.

– Det är mycket glädjande att delar av Björn Åstrands förslag för att stärka likvärdigheten i skolan föreslås bli verklighet. Det brådskar med ett gemensamt skolvalssystem där staten träder in i en administrerande roll och där absurditeter som kötid slopas. Likaså att utbildningsministern öppnar för att göra en översyn av skolpengssystemet. Huvudmän ska få ersättning beroende på vilket ansvar de tar, säger Åsa Fahlén ordförande Lärarnas Riksförbund. – Införande av studietid och utökad lovskola kommer däremot att innebära ytterligare arbetsbelastning på lärarna. Det är helt oacceptabelt. Vägen framåt är istället att satsa på kvalitet i befintliga undervisningstimmar och ordinarie stödinsatser.

– Av ett reformutrymme på 74 miljarder kronor, satsar regeringen en mycket liten andel på skolan 2022. Tyvärr bådar det inte gott inför ett valår där skolfrågorna kommer att spela en viktig roll, inte minst för förstagångsväljarna, fortsätter Åsa Fahlén. – Nu ser jag fram mot riksdagsbehandlingen som kommer att följa på regeringens och oppositionens förslag. Jag förutsätter där att riksdagen är beredd att justera upp den blygsamma satsning som regeringen vill se på skolan

Regeringen satsar ytterligare en skolmiljard under nästkommande år för att bland annat täcka upp för det kunskapstapp som pandemin orsakat.

– Det kunskapstapp som pandemin lett till har varit av en helt annan magnitud än regeringen tycks inse. Satsningen borde varit mångdubbelt större för att ens nödtorftigt kunna täta de hål som pandemin rivit upp i undervisningen, säger Åsa Fahlén.

Regeringen vill också bygga ut lärarutbildningen och lägger förslag om lägre utbildningskrav för personer som vill utbilda sig till lärare genom KPU, dvs. den kortare varianten av lärarutbildning för akademiker som redan har ämnesutbildning.

– Den nuvarande KPU:n fyller sitt syfte men det är förvånande att man väljer att gå vidare med att inrätta en kortare KPU, trots massiv kritik från de fackliga organisationerna och lärosätena. Detta riskerar tyvärr undergräva värdet av en lärarlegitimation och de reguljära lärarutbildningarnas attraktivitet, avslutar Åsa Fahlén.

Ekonomi | Sverige
Örebronyheter

Källa Lärarnas Riksförbund

Du måste logga in för att lämna kommentarer Logga in