Home   >   Senaste nyheter   >   Skräpet som hotar paradiset

Skräpet som hotar paradiset

By on 27 oktober, 2024
Foto: Louise Candert/Deep Sea Reporter

Öparadiset Raja Ampat utgör en av de sista utposterna i den indonesiska övärlden. En avlägsen arkipelag av frodiga öar med vita stränder omgivna av turkost vatten, en unik plats som utmärker sig för sin biologiska mångfald.

Men inte ens här får naturen vara ifred för människans avtryck, den ökade mängden skräp i vattnet blir ett allt större problem med flera bottnar.

Fiona Tomasoa bor och arbetar i Raja Ampat, och hon är oroad över utvecklingen som hotar paradiset.

I Raja Ampat lever cirka 75 procent av världens totala arter av hårdkoraller, i samklang med marina däggdjur och tusentals fiskarter. Raja Ampat är en av få platser på jorden som utmärker sig för sin rika biologiska mångfald. Hit kommer dykare från hela världen för att upptäcka ett myller av marint liv i det varma, kristallklara vattnet.

Men på senare år har den ökande mängden plastskräp i vattnet blivit ett allt större problem. Plast som flyter runt i stora kluster, som spolas upp på stränderna med tidvattnet och som kväver koraller och fiskar.

Fiona Tomasoa arbetar på Waiwo Dive Resort på ön Waigeo i Raja Ampat. Hon kommer ursprungligen från huvudstaden Jakarta, men har bosatt sig på Waigeo tillsammans med sin make. Hon har sett hur mängden skräp i Raja Ampat har ökat och hon är bekymrad.

— Plasten har en negativ påverkan på korallrev, fiskar och vattendjur, ja på hela ekosystemet. Om ekosystemet i havet rubbas kommer våra barn inte kunna se vårt ”hemmarev” i framtiden, säger hon.

Men Tomasoa lever också av turismen, och turisterna har inte rest i dygn och betalat dyra pengar för att se plast.

Varifrån kommer allt skräp?

Flera problem samverkar. Ett av dem är hur avfallet hamnar i havet. Det kommer delvis från turismen, fiskebåtar och andra länder. Raja Ampats läge och Stilla havets strömmar, gör att öarna även blir en fälla för långväga avfall. Men den stora mängden skräp, kommer från de ökande bosättningarna i de närliggande städerna Sorong och Waisai.

Att mängden skräp har ökat är också en konsekvens, av Indonesiens snabba modernisering och ökade konsumtion. För knappt två generationer, sedan var allt avfall som genererades i det indonesiska samhället biologiskt nedbrytbart.

Ett annat problem är bristen på fungerande avfallshantering. I vissa städer finns sophämtningstjänster, men det är ofta oseriösa aktörer som själva tar det som har ett andrahandsvärde och sedan slänger resten i en närliggande flod.

Och människorna i Sorong, de som bor tätt i skjul längs floden Lorong Obadiri, var ska de göra av sina sopor? Det är kanske inte så konstigt att floden ringlar sig fram som en enda stor soptunna.

Ta in mindre plast till öarna

Ute på öarna har man svårt att göra sig av med avfall som inte är biologiskt nedbrytbart. De som anstränger sig får själva bränna upp eller gräva ner sina sopor. Vad det gör för miljön blir en senare fråga. Enligt Fiona Tomasoa är ett problem att byborna helt enkelt inte orkar bry sig.

På Waiwo Dive Resort där hon jobbar, arbetar man aktivt med att reducera mängden plast och skräp. När dykguiderna är lediga från dykutfärder med turister, är de ute och dyker och plockar plast från korallerna. Man försöker hålla nere plastkonsumtionen genom att undvika engångsplast.

På rummen finns inga plastpåsar i papperskorgarna, eller plastflaskor med vatten. Fiona Tomasoa berättar att de investerade i vattenmaskiner för några år sedan, och på rummen finns glas att dricka ur. Devisen är att tar man inte in plast till ön, kan plasten inte heller hamna i havet.

Viktigt arbete pågår

Fiona Tomasoa är engagerad i MORA, en av många organisationer som arbetar ideellt med att bevara naturen och havsmiljön i Raja Ampat. De plockar plast ur havet, utbildar invånarna på öarna om livet under ytan och konsekvenserna av nedskräpning.

Enligt uppgift arbetar de indonesiska myndigheterna med problemet, men det gör också flera av invånarna. Det är de som möter plastskräp dagligen, som ser sitt ”hemmarev” skadas och sitt levebröd hotas. De har tagit saken i egna händer. Som Fiona Tomasoa och många andra indonesier med henne. Alla med samma mål, att rädda paradiset.

Världen
Örebronyheter

Källa: Deep Sea Reporter
Text: Louise Candert/Deep Sea Reporter

You must be logged in to post a comment Login