Skyddar landsbygden mot typ 1-diabetes

Av på 10 juli, 2021

Landskapet där man föds och växer upp kan ha betydelse för risken att insjukna i typ 1-diabetes. Barn som växer upp på landet eller andra omgivningar med mycket natur har lägre risk för att utveckla autoantikroppar och i förlängningen sannolikt typ 1-diabetes. Detta visar finska forskare i en stor studie.

Forskare jämförde beroende på i vilken miljö de har växt upp under det första levnadsåret och vilken risk de löper att insjukna i den autoimmuna sjukdomen typ 1-diabetes. Samtliga barn som ingår i den nu publicerade finländska studien Finnish Type 1 Diabetes Prediction and Prevention (DIPP) har riskgener för typ 1-diabetes.

Forskarna nyttjade ett formulär som ofta används för att karaktärisera miljöer. Det omfattar exempelvis hur mycket åkermark, fruktträd, bärplantager, betesmarker eller annan vegetation det finns. De arbetade bland annat med detaljerade geografiska uppgifter om olika områden och högupplösta satellitbilder.

Kombination arv och miljö

Åsikten att riskgener i kombination med hittills okända faktorer i omgivningen har med risken att insjukna i typ 1-diabetes har varit förhärskande i många år. Huvudmisstänkte omgivningsfaktorn är virusinfektioner som utlöser de autoimmuna angrepp vilket leder till sjukdomen.

De riskgener som är kända räcker inte som förklaring då det bara är en liten del av bärarna som insjuknar. Därför säger man en kombination av riskgener och omgivningsfaktorer.

I den finska undersökningen deltog drygt 10 000 genetiskt sårbara barn från det att de föddes till dess att de fyllde 15 år (eller diagnosticerades med typ 1-diabetes). Blodprover för att visa om autoantikroppar mot de insulinproducerande cellerna testades när barnen var tre, sex, tolv, arton månader och därefter var eller vartannat år.

Sedan delades barnen in i två grupper beroende på var de hade levt under det första levnadsåret. I den ena gruppen var barnen uppväxta i stadsmiljö, i den andra i lantlig miljö.

Hygienhypotesen

Precis som den så kallade hygienhypotesen förutsäger visade det sig att den lantliga miljön innebar en lägre risk att utveckla autoantikroppar och typ 1-diabetes. Totalt under studiens 15 år insjuknade av de drygt 10 000 barnen 271 i typ 1-diabetes och 384 utvecklade flera olika autoantikroppar vilket medför en hög risk för ett framtida insjuknande.

När de båda grupperna jämfördes var risken för barn som hade levt i en lantlig miljö 37 procent lägre jämfört med stadsbarnens risk.

Förklaringen, enligt forskarnas tolkning av resultatet, är den större mångfald av bakterier, virus och andra mikroorganismer som finns i lantlig miljö.

Hygienhypotesen säger att vårt immunförsvar ska utsättas för en mängd olika mikroorganismer för att utvecklas normalt. I en allt för ”ren” miljö stimuleras inte immunförsvaret och därför ökar risken för autoimmuna sjukdomar.

Skillnader i levnadsstandard

Hygienhypotesen som förklaringsmodell lanserades först inom astma- allergiområdet men allt fler iakttagelser pekar på att den kan gälla även vid typ 1-diabetes och andra autoimmuna sjukdomar.

Inte minst i Finland har hypotesen stöd. Där pekar man på förhållandet mellan den finska och ryska delen av Karelen (se länk nedan). Skillnaden är en landsgräns och levnadsstandard. I den finska delen är den hög jämfört med i den ryska och jämfört med karelska barn är typ 1-diabetes sex gånger vanligare i den finska delen. Förekomsten av riskgener skiljer sig däremot inte i de båda befolkningarna.

Hälsa | Regionalt
Örebronyheter

Källa: Diabetesportalen/Tord Ajanki

Du måste logga in för att lämna kommentarer Logga in