Home   >   Regionalt   >   Slutbetygen för årskurs 9 är stabila under pandemin

Slutbetygen för årskurs 9 är stabila under pandemin

Av på 12 oktober, 2021
Arkivbild

Slutbetygen för eleverna i årskurs 9 är på ungefär samma nivå som förra läsåret, det bekräftas nu i Skolverkets slutgiltiga betygsstatistik för läsåret 2020/2021. Andelen elever som är behöriga till gymnasieskolan har ökat marginellt, en större andel av de nyinvandrade eleverna är behöriga till gymnasieskolan än föregående år.

– Skolarna har arbetat aktivt med att minimera pandemins påverkan. Vi kan konstatera att utvecklingen är stabil över tid och att ingen av elevgrupperna halkat efter om man tittar på betygen. Vi kommer att följa upp och analysera elevernas fortsatta skolgång och pandemins påverkan på betygsresultaten, säger Peter Fredriksson, generaldirektör på Skolverket.

Något större andel behöriga till gymnasieskolan

Totalt är 86,2 procent av eleverna i årskurs 9 behöriga att söka till gymnasieskolans yrkesprogram. Det är en ökning med 0,6 procentenheter jämfört med förra läsårets slutbetyg för årskurs 9. Av flickorna är 87,2 procent behöriga att söka yrkesprogram och för pojkarna är det 85,3 procent. Bland flickorna ökade andelen behöriga med 0,2 procentenheter och andelen behöriga pojkar ökade med 1,0 procentenhet jämfört med det föregående läsåret.

Större andel av de nyinvandrade eleverna behöriga

Det är större andel behöriga bland nyinvandrade elever i år än föregående år, 33,9 respektive 31,8 procent. Det är en ökning med 2,1 procentenheter och gruppen nyinvandrade är därmed den grupp som ökat mest när det gäller behörighet till yrkesprogram. Det kan delvis förklaras av att en större andel elever i gruppen har varit i Sverige en längre tid.

Föräldrars utbildningsnivå påverkar stort

93,5 procent av eleverna vars föräldrar har eftergymnasial utbildning är behöriga till något nationellt program i gymnasieskolan jämfört med 77,3 procent av eleverna vars föräldrar har högst gymnasieutbildning. Oavsett hur elever kategoriseras, utifrån kön eller migrationsbakgrund, är det föräldrars utbildningsnivå som har störst betydelse för resultaten. Samma mönster återfinns också i de internationella studierna.

– Skillnaderna i Sverige utifrån elevernas socioekonomiska bakgrund är fortsatt stora. En av de stora utmaningarna för den svenska skolan är att bryta detta mönster och förbättra resultaten för de mindre resursstarka eleverna, säger Peter Fredriksson.

Det genomsnittliga meritvärdet ökar något

Det genomsnittliga meritvärdet beräknat på 16 ämnen är 223,9 poäng och beräknat på 17 ämnen 232,1, enligt den slutliga officiella statistiken. Det är en ökning med 1 poäng för både 16 ämnen och för 17 ämnen jämfört med det föregående läsåret.

Flest A i engelska

Andel elever med betyget A är som högst i engelska, följt av idrott och hälsa, vilket följer utvecklingen under de senaste tre åren.

Högst andel elever med betyget F finns i svenska som andraspråk (28,2 procent) följt av matematik (8,8 procent). Ifjol var det 32 procent av eleverna som saknade ett godkänt betyg och därmed fick F i svenska som andraspråk och året dessförinnan var det 35,1 procent.

– Utmaningarna inom svenska som andraspråk är väl kända för många inom skolan. Undervisningen är till exempel inte alltid på rätt nivå utifrån elevens förkunskaper. Samtidigt saknas behöriga lärare som undervisar i ämnet. Just nu ser vi över alla svenskämnen, bland annat svenska som andraspråk. I slutet av året lämnar vi in översynen och relevanta förslag på åtgärder till regeringen, säger Peter Fredriksson.

Sverige
Örebronyheter

Källa Skolverket

Du måste logga in för att lämna kommentarer Logga in