Smittskydd och humanitet i fokus när vi hanterar djur från Ukraina

By on 11 mars, 2022
Foto: Anne Dillner

Många människor flyr nu från krigets Ukraina. Jordbruksverket rustar för att personer som har med sig sällskapsdjur till Sverige ska kunna ha kvar sina djur samtidigt som hanteringen blir säker för människor och djur. Eftersom Ukraina är ett högriskland för rabies upphandlar nu Jordbruksverket bland annat tjänster för isolering av sällskapsdjur.

EU:s medlemsländer gör allt som är möjligt för att hjälpa de som flyr från Ukraina. Det gäller även de sällskapsdjur som reser med sin ägare. Force majeure-undantag gäller för sällskapsdjur som anländer tillsammans med sin ägare och vilka åtgärder som är nödvändiga bedömer Jordbruksverket från fall till fall. Bedömningarna handlar om vilken smittskyddsmässig risk djuren kan innebära samt hur den risken kan hanteras så att inte folkhälsan eller djurhälsan i Sverige äventyras. Ukraina är ett högriskland för rabies och har årligen flera fall hos både hundar och katter, samt sporadiska fall hos människor.

Humanitära behov och gott smittskydd

När djurägare kommer till gränsen med sina sällskapsdjur ska de anmäla dem till Tullpersonalen precis som vanligt. Om djuren inte uppfyller de införselkrav som finns kommer tullpersonalen att kontakta Jordbruksverket. Jordbruksverket kommer då att be om djurets dokumentation, om det finns någon, och kan även komma att ställa frågor om djuret för att kunna göra de bedömningar som krävs.

– Jordbruksverket utgångspunkt är att ta hänsyn till de humanitära behoven, att få ha kvar sitt sällskapsdjur, samtidigt som vi säkrar att Sverige även fortsatt har ett gott smittskydd som hindrar att vi får in allvarliga sjukdomar som rabies till landet, säger Simon Löfgren, biträdande enhetschef.

Möjligt isolera sällskapsdjur med oklar rabiesstatus

Utifrån situationen kan olika åtgärder bli aktuella. Det kan handla om att djuren ID-märks, får blodprover tagna och att de sätts i tillfällig isolering med tillsyn tills de kan komma tillbaka till sina ägare.

– För att kunna hantera ett ökat behov av att isolera djur upphandlar vi nu tjänster bland annat av en anläggning i Skåne. Där kan hundar och katter med oklar rabiesstatus hållas isolerade tills risken att de har rabies är så låg att det kan röra sig i samhället, säger Simon Löfgren

Räddningsinsatser och djur som inte reser med sin ägare

Jordbruksverket betonar att force majeure-undantagen enbart gäller sällskapsdjur som kommer med sina ägare.

– Syftet med force majeure-undantaget är att hjälpa människor när de flyr tillsammans med sina egna sällskapsdjur. Det gäller däremot inte vid införsel av katter och hundar som samlats in vid räddningsinsatser, eller sändningar med så kallade adoptionsdjur där djurens ägare och ursprung är okända eller när någon annan än djurets ägare reser med djuret. Detta innebär en alltför stor smittorisk, säger Simon Löfgren.

Djur som behöver kontrolleras inne i landet

Djur som kommer in i landet utan att kontrolleras i tullen behöver fångas upp av smittskyddsskäl. Därför tar Jordbruksverket fram stöd för veterinärer och andra yrkeskategorier som möter människor på flykt med sällskapsdjur. Det handlar bland annat om blanketter på flera språk som kan användas för att samla information om djuren från djurägaren, och informationsmaterial att lämna ut.

Vaccination vid gräns ingen lösning

I sociala medier förekommer åsikter om att Sverige borde vaccinera djur från Ukraina mot rabies.

– Vaccin är inget botemedel. Vaccin måste ges innan djuret smittas, för att ge ett skydd. Därför är isolering den åtgärd vi tillämpar på djur med okänd vaccinationsstatus, säger Katharina Gielen, smittskyddschef.

Sverige
Örebronyheter

Källa: Jordbruksverket

You must be logged in to post a comment Login