Home   >   Hälsa   >   Sorgegrupper stöttar i svåra tider

Sorgegrupper stöttar i svåra tider

By on 10 april, 2025
Bild: Region Örebro län

Att förlora en närstående i suicid väcker många olika känslor och påverkar hela livet. Vart kan man vända sig, och hur hanterar man en sådan händelse?

Anna-Stina Lindberg, legitimerad hälso- och sjukvårdskurator och KBT-terapeut på Kumla vårdcentral och Mattias Falk, sjukhuspräst vid Sjukhuskyrkan USÖ, leder sorgegrupper för anhöriga som mist någon i suicid.

Tillsammans berättar de om sorgegruppens betydelse och hur den kan ge stöd i en svår tid.

Vad är en sorgegrupp för suicid?

— En sorgegrupp är ett av många sätt att bearbeta sorgen efter en förlust. I en sorgegrupp får människor dela med sig av sin berättelse – sin sorg – på ett mer strukturerat sätt än ett samtal med en anhörig eller vän. En sorgegrupp för anhöriga till någon som begått suicid skiljer sig inte från andra sorgegrupper mer än att deltagarna delar att den de förlorat har avlidit i suicid, säger Anna-Stina Lindberg

Vad är syftet med en sorgegrupp?

— Syftet med sorgegrupper är flera, menar Mattias Falk.

De hjälper till att:

  • Dela sorgen med människor som orkar lyssna
    Sorgebearbetning sker konstant genom att vi kommunicerar. Därför kan det vara oerhört värdefullt att få vara i ett forum där syftet är att prata om sin sorg.
  • Stödja i att ”sätta i gång” sorgen
    När det värsta har hänt kan vi behöva hjälp att våga känna, att sakta och i trygg miljö, sätta ord på det vi upplever. På så vis ”puttar” vi i gång sorgen och dess bearbetning.
  • Känna gemenskap
    Att känna gemenskap är läkande i sig och genom att se andra gå igenom liknande saker som sig själv, kan vara avlastande och stärkande.

Hur kan ett upplägg se ut?

— I vår sorgegrupp har vi ett upplägg som innebär att vi träffas vid 6 tillfällen och varje tillfälle har ett tema, förklarar Anna-Stina Lindberg.

  • Vid första träffen berättar alla om sig själva och den person de sörjer.
  • Andra träffen ägnas åt tiden före dödsfallet och dagen då det hände.
  • Träff tre handlar om begravningen och tiden efter den.
  • Träff fyra är det fokus på sorgen som begrepp och hur den har påverkat mig.
  • Vid femte träffen pratar vi om omgivningens bemötande.
  • Sjätte och sista träffen ägnar vi åt livsfrågor som uppkommit i sorgen, vi pratar om vägar vidare och vi har en avslutning

Vilka typer av stöd erbjuds i en sorgegrupp för suicid?

— Det stöd som erbjuds är att du får möjlighet att i grupp dela din berättelse och din sorg. Du får göra det i ett forum där du är fri att bara prata om din sorg och du kan förvänta dig att bli bekräftad i det du känner. Om deltagare är i behov av ytterligare stöd kan vi som ledare vara behjälpliga i den vägledningen, menar Mattias Falk.

Vilka känslor och reaktioner är vanliga hos deltagarna?

— I sorgen ryms alla känslor vi människor kan ha. Vanliga förekommande känslor är bland annat saknad, förtvivlan, men även ilska, varför har du lämnat mig? Skam, jag har blivit lämnad. I grupperna delas också glädje kring minnen av den vi sörjer och hopp om framtiden, säger Anna-Stina Lindberg.

Hur leds en sorgegrupp – finns det utbildade ledare eller professionella inblandade?

— Sorgegruppen leds av en kurator och en präst. Som ledare med professionell utbildning kan vi, genom att leda deltagarna att uttrycka känslor, förebygga psykisk ohälsa till följd av en obearbetad sorg. Vi kan ge råd och vi kan uppmärksamma när det behövs ytterligare hjälp. Vi kan också ge information om reaktioner, behandling och svara på frågor. Viktigt är också att ditt sätt att sörja är ditt och vi är alla olika, förklarar Mattias Falk.

Hur skiljer sig sorg efter suicid från andra typer av sorg?

— Att acceptera att någon man älskar är död är svårt, men det kan vara extra svårt att acceptera att någon tagit sitt eget liv. Reaktionerna efter suicid kan vara mer kraftfulla och risken för att närstående får komplikationer är högre. Den som sörjer kan därför behöva stöd i att förhålla sig till det som hänt. Att som närstående sakna orsaker till suicid kan göra att man skuldbelägger sig själv hårt. Då är det mycket viktigt att få hjälp med att lätta på skulden, konstaterar Anna-Stina Lindberg.

Vilken betydelse har gemenskapen med andra efterlevande?

— Gemenskapen med andra efterlevande är mycket läkande. Att få berätta någonting smärtsamt, gråta, och få värme och omtanke tillbaka är läkande för många, liksom det är att mitt i smärtan kunna skratta tillsammans. Att delta i en sorgegrupp där alla delar att de förlorat någon på samma vis, kan även vara en del i att skapa sin egen berättelse. Flera av våra deltagare fortsätter träffas efter att grupperna avslutats, vilket är ett tecken på ett givande format, säger Mattias Falk.

Att gruppen sedan avslutas innebär inte att sorgen avslutas. Varje deltagare lever med sin sorg för alltid, men syftet med sorgebearbetning är att sorgen så småningom blir lättare att bära.

Vilka kan delta i en sorgegrupp?

— I vår sorgegrupp krävs att man är över 18 år och är efterlevande till någon som avlidit genom suicid. Du kan alltså vara förälder, vän, partner eller annat. När dödsfallet inträffade har ingen betydelse, men vi tar inte in deltagare där dödsfallet precis har inträffat, eftersom det då är viktigt med andra insatser, förklarar Anna-Stina Lindberg.

Hälsa | Örebro/Örebro län
Örebronyheter

Källa: Region Örebro län

You must be logged in to post a comment Login