Home   >   Senaste nyheter   >   Sorgen förvärras av sociala medier

Sorgen förvärras av sociala medier

By on 8 maj, 2026
Fler än åtta av tio internetanvändare i Sverige, använder sociala medier varje dag enligt siffror från Internetstiftelsen.

Genrebild

Att dela med sig av bilder, filmer och inlägg i sociala medier med vänner och familj har blivit vardag för de flesta. Men när en anhörig dör och fortsätter dyka upp på sociala medier, kan det i stället göra sorgen svårare att hantera.

Fonus rapport Svenskarna och döden, visar att var fjärde svensk upplever att digitala spår förvärrar sorgen och gör den tyngre.

Fler än åtta av tio internetanvändare i Sverige, använder sociala medier varje dag enligt siffror från Internetstiftelsen. Där sparas och delas bilder eller videos från vardagen, minnen från viktiga stunder och konversationer mellan människor – en naturlig del av hur vi lever våra liv.

Men när någon dör finns det digitala livet ofta kvar. Hur påverkar det de som är kvar, och sättet vi förhåller oss till sorg?  Rapporten Svenskarna och döden 2026 visar att var fjärde svensk (26 procent) tycker digitala spår i sociala medier efter en död anhörig förvärrar sorgen.

— Siffrorna säger något om hur vår relation till döden förändras i takt med digitaliseringen, och att vi också behöver förhålla oss till sorg på nya sätt. Förr var minnen knutna till fysiska platser och föremål, idag lever de vidare i flöden och profiler som ständigt är närvarande. Det gör att sorgen kan ta andra uttryck och bli mer svårförutsägbar. När en avliden person fortsätter dyka upp kan det skapa en känsla av att förlusten inte riktigt får landa, vilket kan göra det svårare att ta in det som hänt och gå vidare i sorgen, säger Conny Sohlberg, begravningsentreprenör på Fonus.

Samtidigt visar rapporten att nära var femte svensk (18 procent) tycker att digitala spår ger tröst och en känsla av närhet. Den yngre generationen (18–29 år) upplever detta i högre utsträckning, 24 procent jämfört med 11 procent i den äldre generationen (65–84 år).

— För vissa blir digitala spår ett sätt att hålla minnet av den som dött levande och skapa en känsla av närhet, medan andra upplever att det gör det svårare att gå vidare. Det speglar hur ny teknik ofta fungerar när den tar plats i människors liv, den skapar nya möjligheter men också en osäkerhet kring hur den ska användas. Idag befinner vi oss i en fas där normer och praktiker ännu inte har hunnit landa, och där många själva behöver navigera vad som känns rätt eller fel. Med tiden brukar vissa sätt att använda tekniken etableras, men just nu prövar många sig fortfarande fram i hur digitala minnen ska få ta plats i sorgen, säger Stefan Larsson, docent i teknik och social förändring vid Lunds universitet.

Digitala minnen och sorg – att tänka på

Prata om det i förväg
Att prata om hur digitala konton och innehåll ska hanteras kan underlätta för anhöriga när någon går bort. Det kan handla om allt från om konton ska finnas kvar till hur man vill bli ihågkommen digitalt. I Vita Arkivet finns möjlighet att skriva ner sina önskemål, vilket kan göra det lättare för anhöriga att veta hur man själv hade velat ha det.

Var uppmärksam på hur det påverkar sorgen
Digitala spår kan både ge tröst och göra sorgen tyngre. Att en avliden person fortsätter dyka upp i flödet kan väcka olika känslor, och det kan ta tid att förstå vad som känns hjälpsamt och vad som gör det svårare.

Hitta egna sätt att minnas
För vissa kan digitala minnen vara en viktig del av sorgen, medan andra föredrar mer fysiska sätt att minnas. Det kan handla om att tända ett ljus, besöka en plats som varit betydelsefull eller samlas med nära och kära för att prata och minnas tillsammans. Det finns inget rätt eller fel – det viktigaste är att hitta det som känns meningsfullt.

Sverige
Örebronyheter

Källa: Fonus
Om undersökningen
Undersökningen har genomförts av Verian på uppdrag av Fonus. Målgrupp: Svenska allmänheten 18-84år. Metod: Webbintervjuer i den slumpmässigt rekryterade Sifopanelen. Resultatet har vägts på kön, ålder och region för att spegla den svenska allmänheten. Fältperiod: 9–20 mars 2026. Antal respondenter: 3 312 personer.

You must be logged in to post a comment Login