- Hemstickat i Wadköping återvänder för andra året i rad
- Första specialisterna bidrar till sjukvård i hela landet
- Naturbruksprogrammet i Örebro bjuder in till fest
- Besparingsåtgärder ger effekt
- Sju till frihetsberövade för grovt sabotage
- FlixBus lanserar flygtransfer mellan Örebro och Arlanda
- Här får poesin bidra till samhällsförändring
- Höghus får ersätta kulturhistoriskt värdefulla byggnader i Lindesberg
- Fredrik Åkermo släpper ”Drinking your blues away”
- Degerfors fortsatt obesegrade i Superettan 2024
Svag socioekonomi ger störst risk för hjärt-kärlsjukdom
Att bo i områden med låg utbildningsnivå och inkomst innebär en kraftigt ökad risk för hjärt-kärlsjukdom – det visar undersökningar av 30 000 individer i Hjärt-Lungfondens forskningssatsning SCAPIS. Mönstret förekommer över hela landet och gällersamtliga riskfaktorer, till exempel fetma, diabetes och högt blodtryck. Nu efterlyser Hjärt-Lungfonden politiska åtgärder för en jämlikare hjärthälsa.
– Det är oroande att förutsättningarna för god hälsa är så ojämlika i landet. Att boende i socioekonomiskt svaga områden genomgående löper betydligt större risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom är oacceptabelt. Så ska det inte behöva vara i Sverige, säger Göran Bergström, professor på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och huvudansvarig för SCAPIS-studien.
SCAPIS är ett världsunikt forskningsprojekt där 30 000 svenskar i åldrarna 50–64 år genomgått omfattande hälsoundersökningar i sex av Sveriges största städer. Målet med den omfattande studien är att kunna förutsäga vem som riskerar att drabbas av hjärt-, kärl- eller lungsjukdom och att förhindra sjukdomarna innan de uppstår.
När alla undersökningar nu är genomförda framträder en tydlig bild: förutsättningarna för god hjärthälsa i Sverige är inte jämlika. Människor som bor i områden med låg socioekonomisk status löper nästan 40 procent högre risk att drabbas av högt blodtryck jämfört med motsvarande starka områden. Diabetes och fetma är dubbelt så vanligt i svaga områden och andelen rökare mer än tre gånger större.
– Det positiva med livsstilsfaktorer är att de går att göra något åt. Nu behöver politikerna omsätta forskningen till konkreta åtgärder för ett hälsosamt och jämlikt Sverige. Det handlar till exempel om infrastruktur för att underlätta fysisk aktivitet, förbättra livsmeddelsutbudet samt rökfria miljöer, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.
Forskarnas nästa steg blir att analysera sambandet mellan riskfaktorer och insjuknande, med målet att kunna förutsäga människors risk för hjärt-kärlsjukdom. SCAPIS huvudfinansiär Hjärt-Lungfonden stöder löpande hundratals vetenskapligt utvalda forskningsprojekt vid landets universitet och universitetssjukhus.Under 2017 kunde Hjärt-Lungfonden dela ut rekordbeloppet 343 miljoner kronor till forskning om hjärt-lungsjukdom.
Hälsa | Regionalt
Örebronyheter
Related Posts
Latest News
-
Seniorsegrare uppvaktades för idrottsliga prestationer i Karlskoga
Under tisdagens kommunfullmäktige, den 23 april, uppvaktades två guldmedaljörer från...
- Posted april 25, 2024
- 0
-
Socialtjänsten ges ytterligare verktyg
Socialtjänsten ges ytterligare verktyg, för att förhindra att barn och...
- Posted april 25, 2024
- 0
-
Över 1 000 fortkörare stoppade under nationell trafikvecka
När sammanställningen för region Bergslagens resultat av trafikveckan är klar...
- Posted april 25, 2024
- 0
-
Så kör parkeringsbolagen över konsumenterna
Vid parkering i stadsmiljö uppstår ofta komplicerade situationer som ibland...
- Posted april 25, 2024
- 0
-
Osäkert världsläge styr svenskarnas val av resmål
Oroligheter i omvärlden minskar inte svenskarnas reslust, men spelar in...
- Posted april 25, 2024
- 0
-
Så mycket kostar fritidshuset
En ny beräkning av Länsförsäkringar visar att ett fritidshus kan...
- Posted april 25, 2024
- 0
-
Cyklist påkörd av bilist i Örebro
Bilisten körde på personen vid Bistagatan/Mossbergavägen i Örebro, enligt de...
- Posted april 25, 2024
- 0
You must be logged in to post a comment Login