Home   >   Senaste nyheter   >   Svag styrning av klimatanpassning

Svag styrning av klimatanpassning

By on 24 december, 2022
Arkivbild

Svag styrning och brist på nationell uppföljning gör att det inte går att bedöma om klimatanpassningsarbetet leder till att sårbarheten för klimatrelaterade risker minskar i Sveriges kommuner. Riksrevisionen lämnar en rad rekommendationer för effektivare statliga insatser på området.

När klimatet blir varmare ökar risken för extrema väderhändelser, som kan leda till skador på till exempel bebyggelse och infrastruktur. Statens roll är att stödja kommunernas arbete att klimatanpassa både ny och befintlig bebyggelse.

Riksrevisionens granskning visar att de statliga insatserna delvis bidrar positivt till kommunernas arbete. Samtidigt finns vissa brister i hur insatserna utformats och genomförts, som till stora delar hänger ihop med regeringens styrning.

– Regeringen har inte gett någon myndighet ansvaret att samlat följa upp klimatanpassningsarbetet på nationell nivå. Det går därför inte att bedöma om insatserna leder till att riskerna för, och effekterna av, översvämning, ras, skred och erosion minskar, säger riksrevisor Helena Lindberg.

Granskningen visar vidare att regeringens klimatanpassningsförordning är otydlig. Det har bland annat lett till att länsstyrelsernas arbete varierar i omfattning och ambitionsnivå, och att landets kommuner därmed har fått olika mycket stöd.

Regeringen har dessutom brustit i styrningen av fördelningen av medel från statsbidraget för naturolyckor, vilket bland annat riskerar att leda till att det inte är de mest angelägna projekten som beviljats medel. Riksrevisionen bedömer att det vore mer kostnadseffektivt att prioritera åtgärder som annars inte skulle ha genomförts. MSB har beviljat bidrag till åtgärder som redan genomförts. MSB har heller inte haft transparenta kriterier för vilka åtgärder som är mest angelägna och därmed bör beviljas bidrag.

– Samtidigt avstår många av de mest riskutsatta kommunerna från att söka, vilket delvis kan bero på att de har svårt att finansiera de 40 procent av åtgärdskostnaden som bidraget inte täcker, säger Maria Bohm, projektledare för granskningen.

Riksrevisionen bedömer vidare att Boverkets vägledning till länsstyrelserna om hur de i sin tillsyn ska bedöma kommunernas bedömning av klimatrisker i detaljplaner inte utgör det stöd som skulle behövas.

Boverket har även dröjt med att ta fram viktiga vägledningar till kommunerna. Till exempel lanserade Boverket först 2022 en vägledning om hur kommunerna ska bedöma klimatrisker i översiktsplaner, trots att det funnits lagkrav på sådan bedömning sedan 2018. Boverket har också dröjt med att ta fram en samlad vägledning till kommunerna om bedömning av klimatrisker i detaljplaner, vilket kommunerna haft lagkrav på sig att göra sedan 2008. Vägledningen ska komma i slutet av 2022.

Rekommendationer i korthet

Regeringen bör bland annat

  • se till att ett uppföljningssystem kommer på plats som kan användas för att bedöma om statliga och kommunala insatser leder till att riskerna för, och effekterna av, översvämning, ras, skred och erosion minskar
  • utreda om, och i så fall hur, styrningen av kommunerna behöver förändras så att fler konkreta klimatanpassningsåtgärder för befintlig bebyggelse kommer till stånd
  • se till att statsbidraget för naturolyckor går till de nationellt mest angelägna projekten
  • ge relevanta expertmyndigheter i uppdrag att ta fram tydliga riktlinjer för vilka krav som länsstyrelserna kan ställa på kommunerna i planprocessen, för en likvärdig tillsyn av detaljplaner över hela landet.

Sverige
Örebronyheter

Källa: Riksrevisionen

You must be logged in to post a comment Login