Svar på frågor om folkbiblioteken i Lindesbergs kommun

By on 18 augusti, 2021
Arkivbild

Hur ser folkbibliotekens ekonomi ut i din kommun? Hur ser uppdraget ut och hur förhåller sig detta till tilldelade resurser? Vilka utmaningar finns i din kommun och hur kan biblioteken vara en aktör för att möta dessa?

Frågorna ställs av Karin Linder (generalsekreterare i Svensk Biblioteksförening) till landets kommuner – däribland Lindesbergs kommun som besvaras av kommunstyrelsens ordförande Bengt Storbacka (S).

Svensk Biblioteksförening har undersökt hur ekonomin för folkbiblioteken utvecklats de senaste 20 åren i landets alla kommuner. Oavsett hur man räknar finner föreningen att folkbiblioteken nedprioriterats varför de har skrivit ett öppet brev till alla landets kommuner (se brevet nedan).

I mars 2021 minskades öppettiderna på biblioteken i Lindesbergs kommun på grund av minskade resurser till biblioteken som därför behövt minska personal. De nya öppettiderna innebär att biblioteken i Fellingsbro, Frövi och Storå är öppna enbart en dag per vecka. Även öppettiderna på biblioteket i Lindesbergs minskades. Läs mer på lindekultur.se >>

Så här svarar Bengt Storbacka (S) – kommunstyrelsen ordförande i Lindesbergs kommun – på de tre frågorna från Bibilioteksföreningen:

”Här kommer några reflektioner kring era frågor. Lindesbergs kommun har flera mindre tätorter vilket innebär att kommunal service inte kan finnas endast i en central tätort. Dessa förutsättningar är bra att ha med sig när man ser hur det fungerar med biblioteksverksamheten i vår kommun, där vi bl a samverkar med grannkommun genom vår biblioteksbuss.”

Så här resonerar vi:

Hur ser folkbibliotekens ekonomi ut i din kommun?

Svar om ekonomin är inte entydigt. Biblioteken har en inbyggd problematik som handlar om nya tjänster (t ex meröppet, utlåningsautomater m.m.) där vi har medel för investering men egentligen inte budget för löpande driftkostnader. Samtidigt innebär dessa digitala tjänster att vi kan använda våra utbildade och kunniga medarbetare till annat mer värdeskapande och skapa utrymme att kunna utveckla verksamheten. Det är svårt att kommentera statistiken i bilagan, det beror på vad det är som räknas med. En kommun med behov av fler biblioteksenheter kräver mer resurser. Det är enklare ur många perspektiv med en stor tätort!

Hur ser uppdraget ut och hur förhåller sig detta till tilldelade resurser?

Uppdraget i förhållande till resurser är komplext. Först det självklara att det blir tunt utbrett som jag brukar säga angående att vi ska ha fortsatt många enheter igång, även nu med minskade personalresurser. Men också att biblioteken kan ta mycket fler uppgifter och vill också göra det, men det är inte rimligt utan mer resurser. Det finns också en konflikt kring att biblioteken är så älskade som de är, vilket innebär att om vi flyttar resurser från det vi gör så blir inte våra nuvarande besökare nöjda. Det är besvärligt för personalen att hantera de här motstridiga intressena, som de också delar själva. Många av dem tycker om att göra som de alltid har gjort även om de samtidigt förstår att verksamheten behöver utvecklas. Uppdraget som det är formulerat i bibliotekslagen och via praxis tar aldrig slut och kan vara hur stort som helst, vilket är komplicerat i förhållande till resurser. Det går inte att bli färdig.

Vilka utmaningar finns i din kommun och hur kan biblioteken vara en aktör för att möta dessa?

Ja, folkbiblioteken kan arbeta med utmaningarna. Demokrati, samhörighet, bildning, delaktighet, läsförmåga, tillhörighet, livskvalitet, hälsa, meningsfullhet, litteratur och läsning. Minska utanförskap, stärka samhörighet, minska behov av vård, samarbeta med skolan kring läsning. Och mycket mer.

………………..

Så här skriver Svensk Biblioteksförening i sitt öppna brev till ordförande i kommunstyrelsen i alla landets kommuner – däribland till Lindesbergs kommun:

Sveriges 1.100 folkbibliotek är vår mest besökta gemensamma mötesplats. Folkbiblioteken finns inte enbart för att vi ska kunna låna böcker gratis. De finns för att ge tillgång till böcker, tidningar, tidskrifter, internet, databaser med mera och för att vi ska kunna vara delaktiga demokratiska medborgare. Eftersom det är gratis får alla lika möjlighet till olika typer av information och medier. Ett brett och allsidigt utbud av medier gör att vi alla kan bilda oss en uppfattning på ett välgrundat sätt och bidra till en fri åsiktsbildning. Genom riktade aktiviteter inom exempelvis barn och ungas läsning och digital delaktighet gör folkbiblioteken stor skillnad och bidrar till ökad jämlikhet.

Inte minst under pandemin har det visat sig att folkbiblioteken spelar en viktig roll i människors vardag, inte minst för dem som saknar tillgång till internet eller utrymme att studera hemma. Många är också beroende av sitt folkbibliotek för kontakter med myndigheter och andra medborgartjänster. Därför har begränsad eller stängd biblioteksverksamhet under pandemin medfört påtagligt negativa konsekvenser.

Det finns dock oro över folkbibliotekens ekonomi. Under våren har Svensk Biblioteksförening undersökt hur ekonomin utvecklats de senaste 20 åren (se nedan). Oavsett hur man räknar finner vi att folkbiblioteken nedprioriterats. De har helt enkelt inte hängt med i kommunernas allmänna ekonomiska utveckling, utan får allt mindre del av den kommunala budgeten. Detta vore rimligt – om de också fått ett minskat uppdrag under dessa 20 år. Vi kan dock inte se en sådan trend, snarare har förväntningarna på folkbiblioteken ökat – de förväntas idag göra mer för mindre. Det är inte långsiktigt hållbart.

Veckorna innan midsommar fattar många kommuner beslut om budget för kommande år. Vi vill därför uppmana dig som högst ansvarig för din kommuns ekonomi att uppmärksamma folkbibliotekens situation och särskilt fundera på följande:

Hur ser folkbibliotekens ekonomi ut i din kommun?

Hur ser uppdraget ut och hur förhåller sig detta till tilldelade resurser?

Vilka utmaningar finns i din kommun och hur kan biblioteken vara en aktör för att möta dessa?

Med vänliga hälsningar,

Karin Linder (generalsekreterare Svensk Biblioteksförening)

………………..

Folkbibliotekens ekonomiska förutsättningar sedan år 2000

Under våren har Svensk Biblioteksförening undersökt hur ekonomin utvecklats de senaste 20 åren. Oavsett hur man räknar finner vi att folkbiblioteken nedprioriterats.

Kommunanalys, Lindesberg

Hur har resursutvecklingen sett ut i Lindesberg jämfört med snittkommunen?

Snittkommunen lade 351 kr per invånare på sina folkbibliotek år 2000. År 2019 hade det ökat till 502 kr per invånare – en ökning på 43 %. Det är inte justerat för prisutvecklingen. Kommunernas totala kostnader per invånare ökade med 89 % under perioden. I Lindesberg gick kostnaderna för biblioteken från 386 kr per invånare år 2000 till 588 kr år 2019 – en ökning på 52,3%.

Hur har resurserna använts? Inköp och tjänster i Lindesberg jämfört med snittkommunen:

Snittkommunen köpte in 292 böcker per 1000 invånare år 2000, och 253 böcker per 1000 invånare år 2019. I medeltal köpte snittkommunen in 270 böcker per 1000 invånare och år. I Lindesberg köpte man som mest in 309 böcker per 1000 invånare och som minst 186 st. Medeltalet för Lindesberg är 262 böcker per 1000 invånare och år (år där data saknas har inte räknats med).

Den här grafen visar antalet anställda bibliotekarier och biblioteksassistenter omräknade till heltidstjänster per 10 000 invånare. Snittkommunen hade 5,81 tjänster per 10 000 invånare år 2008, och minskade till 5,46 tjänster per 10 000 invånare år 2020 – en förändring med -6,1 %. I Lindesberg gick utvecklingen från 6,49 tjänster år 2008 till 4,65 tjänster år 2020 – en förändring med −28,4 %.

………………..

Länet | Lindesberg
Örebronyheter

Källa LindeKultur
Svensk Biblioteksförening är en ideell, partipolitiskt obunden och fri aktör. Föreningen samlar och verkar för alla typer av bibliotek genom att informera om bibliotek och dess verksamhet, skapa debatt och bilda opinion, bedriva lobbning samt främja forskning och utveckling. Läs mer på biblioteksforeningen.se

You must be logged in to post a comment Login