Svar på vanliga frågor om radio­aktivt nedfall

Av på 30 mars, 2022
Arkivbild

FOI:s experter svarar här på några av de vanligaste frågorna kring radioaktivt nedfall från kärnkraftsolyckor och kärnvapenexplosioner.

Varför behöver vi vara uppmärksamma på vad som händer på kärnkraftverken i Ukraina?

I Ukraina finns 15 kärnkraftreaktorer i drift. Samtliga är av typen VVER, vilket är en typ av tryckvattenreaktor. När reaktorerna är igång alstras mycket värme som kyls med vatten som förångas och i sin tur driver turbiner som genererar elektricitet. Även när reaktorerna är avstängda alstrar bränslet mycket restvärme som måste kylas bort. Kylningen är beroende av elektricitet för att fungera. Vid kortare strömbortfall kan kritiska funktioner som till exempel kylning drivas av dieselaggregat och andra säkerhetssystem. Om kylningen upphör att fungera kommer till slut det vatten som omger härden att koka bort och bli till ånga. Till slut kan det bli så varmt att explosionsrisk uppstår och reaktorhärden smälter. Detta var till exempel vad som hände i Fukushima. Explosionerna kan leda till ett okontrollerat utsläpp av radioaktiva ämnen.

Reaktorerna som är i bruk i Ukraina idag är inte av samma typ som den reaktor som orsakade olyckan i Tjernobyl. Dagens reaktorer har dessutom fler säkerhetssystem än vad som fanns förr.

Påverkas vi i Sverige av en kärnvapenexplosion eller ett reaktorhaveri i östra Europa?

Beroende på vilken typ av händelse som har skett blir utfallet olika. Men generellt sett kan det sägas att om vinden ligger på från sydost bidrar detta till att det radioaktiva nedfallet blåser in över Sverige, på liknande sätt som den gjorde vid haveriet i Tjernobyl. Skillnaden mellan en kärnvapenexplosion och en reaktorolycka är att det vid en kärnvapenexplosion till stor del rör sig om färsk radioaktivitet som klingar av snabbare än från ett reaktorhaveri. Dessutom är i regel mängden radioaktiva ämnen betydligt större vid en reaktorolycka än en kärnvapenexplosion.

De radioaktiva ämnen som har störst inverkan beror på typ av händelse. Men generellt sett kan sägas att i början ger radioaktivt jod en betydande del av stråldosen, medan det ett år efter en händelse blir radioaktivt strontium och cesium som bidrar mest till stråldos till människa. Om rådande väder bidrar till att det radioaktiva nedfallet når Sverige kan Sveriges marker och ytvattentäkter komma att bli kontaminerade av radioaktiva ämnen. Här gäller att ju längre bort en händelse har skett, desto mindre påverkan blir det i Sverige.

Vilken förmåga har FOI när det gäller analys av radioaktivt nedfall?

FOI är ett av få laboratorier i Sverige som har förmågan att mäta majoriteten av de radionuklider som är aktuella i ett radioaktivt nedfall från en kärnvapenexplosion eller en kärnkraftsolycka. Myndigheten deltar årligen i kompetensprövningar för att upprätthålla kvaliteten på analysmetoderna. FOI ingår i Strålsäkerhetsmyndighetens expertstödsorganisation vid radiologiska och nukleära nödsituationer.

Om ett radioaktivt nedfall når Sverige, vad händer med dricksvatten, livsmedel och jordbrukets produktion?

I händelse av att radioaktivt nedfall når Sverige kan detta få konsekvenser för dricksvatten och livsmedelsproduktionen. I ett initialt skede hamnar nedfallet direkt på mark och vegetation. Men förr eller senare kommer det att transporteras ner i marken. I marken kan de radioaktiva ämnena tas upp av rötter till exempelvis grödor eller betesgräs. På så sätt kan det föras vidare i näringskedjan och till den mat vi äter.

Det finns gränsvärden för radioaktivitet i livsmedel vid radiologiska nödsituationer. För dricksvatten finns gränsvärden både vid radiologiska nödsituationer och vid normalläge. Vid en radiologisk nödsituation tillåts högre gränsvärden än normalt. Gränsvärdena är dock satta för att man inte ska utsättas för onödig risk gällande stråldos. Livsmedelsverket och Jordbruksverket är bevakningsansvariga myndigheter för dessa områden.

Det har förekommit i media att Ryssland påstår att Ukraina utvecklar smutsiga bomber. Vad är en smutsig bomb?

Det är en konstruktion som består av en sprängladdning och någon form av radioaktiv strålkälla. Syftet är att det radioaktiva materialet ska spridas då sprängladdningen sprängs. Smutsiga bomber ska inte förväxlas med kärnvapen, då konsekvenserna av en smutsig bomb är minimala i jämförelse med en kärnvapenexplosion. Det finns inga kända fall där smutsiga bomber har använts.

Sverige
Örebronyheter

Källa: FOI

Du måste logga in för att lämna kommentarer Logga in