Svensk livsmedelsinflation: förloraren är konsumenten

By on 13 augusti, 2022
Arkivbild

Jordbrukslivsmedelspriserna steg med +31% år 2021 och estimeras öka med ytterligare +22% i år, mitt i en allmän inflationskris på bl.a. elektricitet, bränsle och gödningsmedel. Flera år av lägre jordbruksavkastning har lett till låga lager och, på senare tid, Rysslands invasion av Ukraina har inte bara påverkat utbudet av basvaror som vete eller olja, utan spiller även över på substitut varor.

Michael Kärrberg, VD på matprisjämförelse appen Foodrunners konstaterar att:

– Det värsta är ännu att komma för svenska hushåll. Priserna i handeln på livsmedel återspeglar långt ifrån den ökning av råvarupriserna på livsmedel som observerats under de senaste 18 månaderna. Europas livsmedels- och dryckesproducenter har höjt sina priser med i genomsnitt +14% sedan början av 2021, med de starkaste prisökningarna bland vardagsprodukter, inklusive oljor och fetter (+50%), mjöl (+29%) och pasta (+19%). 

Däremot har detaljhandelspriserna på livsmedel endast justerats med jämförelsevis blygsamma +7%, vilket betyder att detaljhandeln ännu inte har överfört ens hälften av de högre livsmedelsproducenternas priser till detaljhandelspriserna på livsmedel. Ser man tillbaka på tidigare episoder av hög livsmedelsinflation så visar den att detaljhandelspriserna i stort sett alltid anpassar sig till producentpriserna med eftersläpning. 

– Hög inflation, tillsammans med en post-pandemisk nedgång av försäljningen av flertalet livsmedelsvaror i butik pressar lönsamheten för många svenska livsmedelshandlare. Det leder till att vi kan förvänta oss generellt höga genomslag på konsumentpriserna under 2022 och 2023, avslutar Michael Kärrberg.

Ekonomi | Sverige
Örebronyheter

Källa: Foodrunners

You must be logged in to post a comment Login