Home   >   Senaste nyheter   >   Svenska flaggan en enande kraft

Svenska flaggan en enande kraft

By on 7 mars, 2026
Genrebild

Att få se en svensk flagga, även om den bara framträder subtilt, kan leda till att man tycker mindre illa om sina politiska motståndare. Det visar en experimentstudie där vissa deltagare fick se en bild på svenska flaggan, innan de svarade på frågor om nationell identitet.

Även om man i Sverige inte viftar med svenska flaggan eller firar nationaldagen i någon större utsträckning, förekommer flaggan oftare än vad man kanske tror. På BB får den nyförlösta smörgåsar tillsammans med en liten vimpel, under studentfirandet är de blågula färgerna representerade i både mössa och band.

Men hur påverkas man egentligen av att se den svenska flaggan? Det har forskare nu försökt ringa in genom ett experiment. Deltagarna fick svara på ett antal frågor om nationell identitet. Alla fick samma formulär, men i vissa av enkäterna fick deltagarna även se en bild på svenska flaggan innan de svarade.

Forskarna ville se om flaggans närvaro påverkade hur deltagarna valde att svara på olika frågor. Framförallt var de intresserade av frågan: Hur skulle du känna om en familjemedlem gifte sig med en anhängare av de följande partierna? Partierna som angavs var samtliga som sitter i Sveriges riksdag.

— Vi såg att de som fått se en bild på flaggan, blev mindre benägna att vilja hålla social distans till sina politiska motståndare. Vår tolkning är att de genom flaggan blev påminda om den här gemensamma svenska identiteten. Och det skedde trots att en stor del av deltagarna senare i studien angav att de inte ens sett flaggan, säger Gina Gustavsson, en av studiens författare.

Större effekt på svenskar än danskar

I studien ingick runt 1 200 deltagare i Sverige och 1 200 Danmark. Paneldeltagarna rekryterades via YouGov, ett globalt marknadsundersökningsföretag som samlar in åsikter om politik, varumärken och samhällsfrågor genom internetpaneler.

Flaggexperimentet gjordes i två olika varianter, där ett av formulären innehöll en bild på nationens flagga, och ett annat visade en liten flagga på en tårta. Svaren från deltagarna som fick se de olika flaggorna, jämfördes sedan med kontrollgruppernas svar där respondenterna inte fick se någon flagga.

I den svenska panelen hade både tårtflaggan och enskilda flaggan en dämpande effekt, på hur illa deltagarna tyckte det skulle vara om en familjemedlem gifte sig med en politisk motståndare. I danska panelen såg forskarna inte en lika entydig effekt. En förklaring till skillnaderna mellan länderna, skulle kunna vara att det finns olika normer kopplade till flaggan och den nationella identiteten, menar Gina Gustavsson.

— Svenskhet tenderar att kopplas till ett slags konsensus och att gärna försöker kompromissa. Men i Danmark finns en starkare tradition av att danskhet är att vara konträr och tycka olika. Att vi ser skillnader skulle också kunna bero på att den danska flaggan är mycket vanligare i Danmark, att den helt enkelt är för vanlig för att ge någon effekt, säger Gina Gustavsson.

Påminner om vad man har gemensamt

I studien ville forskarna undersöka flaggans effekt på så kallad affektiv polarisering, det är ett begrepp som innebär att man tillskriver sina politiska motståndare negativa egenskaper.

— Det är inte i sig problematiskt att människor tycker olika ideologiskt. Men affektiv polarisering är allvarligare. Forskning visar att den hänger samman med en ökad benägenhet att acceptera politiskt våld och att ifrågasätta valresultat. Många menar till exempel att stormningen av Capitolium är ett uttryck för just affektiv polarisering, säger Gina Gustavsson.

Att svenska flaggan i den här studien tycktes kunna dämpa deltagarnas aversion, mot politiska motståndare visar att det går att öka toleransen.

— Den svenska flaggan, även om den är liten och vi inte viftar med den speciellt ofta, kan alltså ha en enande kraft. Vi såg hur närvaron faktiskt minskade den affektiva polariseringen. Det visar att polarisering inte nödvändigtvis är permanent, ibland räcker det med att påminnas om vad vi har gemensamt, avslutar Gina Gustavsson.

Sverige
Örebronyheter

Källa: Uppsala Universitet

You must be logged in to post a comment Login