Home   >   Senaste nyheter   >   Svenskarna oenade kring beslutet om indragen plastpåseskatt

Svenskarna oenade kring beslutet om indragen plastpåseskatt

By on 9 augusti, 2024
Foto: Håll Sverige Rent / Emma Grann

Om mindre än tre månader försvinner skatten på plastpåsar, och svenskarna kan då vänta sig att spara några kronor vid köp av en plastpåse.

Men åsikterna om den indragna skatten är splittrade, och över hälften av alla svenskar tycker det är viktigt att användningen av plastpåsar fortsätter att minska.

Det visar en Novusundersökning som Håll Sverige Rent låtit göra tidigare i år.

Den 1 maj 2020 infördes plastpåseskatten i Sverige i syfte att minska förbrukningen av bärkassar i plast och därmed den negativa påverkan som påsarna har på miljön. Priset på en påse ökade då från cirka tre kronor till sju kronor.

Sedan 2017 har förbrukningen av plastpåsar minskat från 83 påsar per person och år till 17 påsar per person och år (2023). Förra året förbrukades totalt 176 miljoner plastpåsar i Sverige.

— Vi är positiva till att användningen av plastpåsar går åt rätt håll, men faktum är att vi fortfarande hittar plastpåsar i våra skräpmätningar. Med 176 miljoner plastpåsar i omlopp varje år räcker det att 1 procent ”rymmer” så är tillskottet till vår natur 1,7 miljoner påsar, säger Johanna Ragnartz, vd på Håll Sverige Rent.

Redan den 1 november 2024 dras nu skatten in. I en Novusundersökning har Håll Sverige Rent tagit pulsen på svenska folket – som visar sig vara oeniga kring beslutet.

Så tycker svenskarna om plastpåseskatten 

I undersökningen svarar 35 procent av svenskarna att de tycker plastpåsar är ett miljöproblem och fler än hälften av svenskarna, 51 procent, tycker det är viktigt att vi minskar användningen av dessa. 

Det är jämt mellan positiv och negativ inställning till indragen plastpåseskatt. 39 procent av svenskarna svarar att de är positiva till att skatten tas bort medan 38 procent är negativa. Resterande svarar vet ej eller är neutrala i frågan. 

Män, höginkomsttagare samt anställda i privat sektor är överrepresenterade bland de som är ganska eller mycket positiva till att skatten tas bort medan kvinnor, studerande eller anställda i offentlig sektor är överrepresenterade bland de som är ganska eller mycket negativa till att skatten tas bort.

Det finns också tydliga partipolitiska skillnader där Tidöpartiernas sympatisörer i större utsträckning är positiva till att skatten försvinner.

— Oavsett plastpåseskattens framtid kommer det krävas insatser för att hålla förbrukningen av plastpåsar nere. Inte minst fortsatt information till konsumenter om att återanvända och återvinna sina plastpåsar, och framför allt inte slänga dem i naturen. Annars är vi tillbaka på ruta ett, säger Johanna Ragnartz.

Nästan 50 000 skräpiga plastpåsar på en vecka  

Plastpåsar är ett flyktigt skräp som på grund av sin låga vikt och sitt vindfång sällan ligger kvar på en plan yta särskilt länge. De blåser i väg och fastnar i buskar och träd, hamnar i diken längs vägar, i skogsområden och i vattendrag, sjöar och hav. Därför är det svårt att få en rättvisande bild av plastpåsar som skräp i stadsmiljö.  

Trots en sannolik underskattning visade resultaten från den nationella skräpmätningen, som Håll Sverige Rent gjorde år 2020 på uppdrag av Naturvårdsverket, att nästan 50 000 plastpåsar, varav 25 200 plastpåsar från matvaru- och klädesbutiker och 21 300 mindre plastpåsar såsom fruktpåsar, slängdes på marken under en enda sommarvecka i stadskärnorna i Sveriges 290 centralorter.

Bakgrund kring plastpåseskattens införande 

EU beslutade år 2015 att alla medlemsstater ska reducera förbrukningen av tunna plastbärkassar. Åtgärden syftade till att både minska problemen med nedskräpning och till att minska det ineffektiva utnyttjandet av resurser som dåvarande förbrukning av plastbärkassar medförde. 

Första steget var att informera konsumenter om den onödiga plastanvändningen. I juni 2017 infördes därmed en lag i Sverige som innebar att alla butiker fick ett informationskrav om påsens miljöpåverkan.

2019 infördes EU direktivet mot engångsplastprodukter, där påsarna ingår som en produktkategori. Ett mål sattes med en högsta genomsnittlig förbrukning på 40 tunna plastbärkassar per person och år senast 2025. De informationsinsatser som redan startat gav inte tillräcklig effekt och man beslutade därför om att införa en höjd skatt på plastbärkassar 1 maj 2020. Priset på en påse ökade från cirka tre kronor till sju kronor.  

Enligt Naturvårdsverket låg förbrukningen av plastbärkassar år 2023 på 17 stycken per person och år (176 miljoner påsar totalt) och Sverige ligger därmed under EU-målet. Skatten på plastbärkassar kommer nu avskaffas med start 1 november 2024.

Ekonomi
Örebronyheter

Källa: Håll Sverige Rent

You must be logged in to post a comment Login