Sverige riskerar att gå över ån efter vatten i jakten på el

By on 7 april, 2019
Arkivbild.

Sveriges nya regering vill förbjuda försäljning av nya bensin- och dieseldrivna bilar redan till år 2030. Omställningen får aktörer inom branschen att vädra morgonluft och kräva en snabb utbyggnad av elnätet.

När det handlar om att använda elen på ett mer effektivt sätt med intelligent styrning är rösterna färre. Ändå är experter eniga om att det inte är energibrist, utan trängsel i näten vid vissa tidpunkter som är problemet.Innan vi fattar ogrundade investeringsbeslut krävs därför en översyn och en handlingsplan för hur de befintliga näten kan belastas optimalt. Allt annat är att gå över ån efter vatten.

Fler elbilar
Regeringens målsättning att ha en helt fossilfri bilflotta till år 2030 har gjort att antalet elbilar ökar snabbt i Sverige. I dag har vi 70 000 laddbara bilar på vägarna och 2030 räknar branschorganisationen PowerCircle med att antalet laddbara bilar ska uppgå till cirka 2,5 miljoner. Men redan nu flaggar bilbranschen för att de inte finns tillräckligt med kapacitet i elnäten till laddstolparna.

De flesta experter är dock eniga om att det inte är energibrist som riskerar att sätta käppar i hjulen för utvecklingen. Akilleshälen är istället effektbehovet när många laddar bilen samtidigt. Precis som på en motorled är det trångt på elnäten vissa delar av dygnet och andra timmar ganska lugnt.

Därför finns stora vinster att hämta genom att utnyttja elnätet bättre över dygnet med intelligent styrning av elen så att den används mer resurseffektivt.

Enligt en studie utförd av en finsk forskargrupp vid VTT skulle fem miljoner elbilar i Norden innebära ett ökat effektbehov i elnätet med 3,8 GW, utan smart styrning. Med intelligent styrning skulle behovet bara öka med 1 GW (motsvarande ett kärnkraftverk). Här finns alltså vinster att hämta.

Kör- och laddningsmönster
Intelligent styrning av laddningen av elbilar kan gå till så att en fastighet som erbjuder laddningsstationer hämtar in data från bilarnas kör- och laddningsmönster och utifrån den informationen balanseras elen mellan bilarna och fastighetens totala elförbrukning. På det sättet utnyttjas fastighetens energisystem optimalt och dyrbara effekttoppar kapas.

I nya stadsutvecklingsprojekt är det därför viktigt att planera in intelligent laddningsinfrastruktur i fastigheterna så att stadsplaneringen inte hämmar övergången till elbilar.

Sänkta effekttoppar
I dag är det trångt i elnäten speciellt i storstadsregionerna som Stockholm, Mälardalsregionen, Göteborg, Malmö och Uppsala. Det har gjort kommunerna allt mer uppmärksamma på hur effekttopparna slår i de lokala stamnäten. I Uppsala kommun har man räknat på sina effekttoppar och funnit att man kan sänka dem med cirka 1 MW med aktivare styrning av elanvändningen (se Ny Teknik den 14 mars).

Trots att el är så fundamentalt för samhället saknas det märkligt nog en sammanställning över effektbristen i Sveriges regioner, vilket gör det omöjligt att genomföra intelligent styrning av elnätet i någon större skala.

Att elnätet behöver byggas ut står utom tvivel, men innan vi fattar beslut om dyra investeringar måste vi först få ett grepp om hur det befintliga nätet kan användas effektivare.

Belasta optimalt
Vi föreslår därför i steg ett att ta fram en nationell översyn av elsituationen i landet för att identifiera sårbarheter, toppar och dalar i de lokala elnäten. Steg två bör vara att ta fram en handlingsplan för hur hela nätstrukturen kan belastas optimalt och först i steg tre kan vi utifrån resultaten beräkna behovet av nya investeringar i elnätet. Rätt sak i rätt ordning alltså.

Vår förhoppning är att energiminister Anders Ygeman tar på sig ledartröjan och ser till att sätta en sådan plan i verket. Det är inte brist på energi som riskerar att stoppa elbilsrevolutionen – det är ineffektivt resursutnyttjande.

Detta skriver

Louise Kierkegaard, grundare CaCharge och Måns Norlin, chef för innovationer för hållbarhet WSP i en debattartikel.

Regionalt
Örebronyheter

You must be logged in to post a comment Login