Home   >   Örebro   >   Tid och resurser begränsar kulturellt anpassad demensomsorg

Tid och resurser begränsar kulturellt anpassad demensomsorg

By on 14 september, 2026
I utomhusmiljön går det att använda växter och dofter som kan väcka minnen från de boendes ursprungsländer.

Genrebild

För personer med demens kan det bli särskilt svårt att inte längre kunna göra sig förstådda på sitt eget språk, eller få äta mat man känner igen. Samtidigt möter personalen på demensboenden flera hinder, när omsorgen ska anpassas efter olika kulturella behov.

Det visar en ny studie från Örebro universitet.

— Språket är en central utmaning och ofta är det flerspråkig personal som tolkar åt de boende.  Cheferna ser det som en praktisk lösning, medan personalen kan uppleva det som en extra belastning, säger Lisa Spang, forskare i hälsa och vårdvetenskap vid Örebro universitet och en av författarna bakom studien.

Studien bygger på intervjuer med 24 chefer och medarbetare vid tio demensboenden i fyra svenska kommuner, förutom språket lyfts maten som särskilt viktig för den kulturella identiteten.

— Många boenden får färdiglagad, traditionellt svensk mat. Enskilda medarbetare försökte ibland laga mat med smaker och ingredienser som de boende kände igen, men det byggde främst på personliga initiativ snarare än organiserade arbetssätt, säger Lisa Spang.

Även den fysiska miljön spelar roll. Medarbetarna såg utomhusmiljöer som en möjlighet att använda växter och dofter, som kan väcka minnen från de boendes ursprungsländer.

Hinder för att anpassa omsorgen

Lisa Spang
Foto: Privat

Resultaten visar att bland annat säkerhetskrav och begränsade resurser, kan göra det svårt att anpassa omsorgen efter de boendes kulturella behov.

— Det finns ett tydligt glapp mellan ambitionen att ge personcentrerad och kulturellt anpassad omsorg och vad som faktiskt är möjligt i vardagen. Personalen har många idéer, men tid, resurser och organisatoriska förutsättningar kan begränsa möjligheterna att genomföra dem, säger Lisa Spang.

Enligt henne kan kulturellt anpassad demensomsorg inte vara beroende av enskilda engagerade medarbetare.

— Det finns behov av mer strukturerade arbetssätt, bland annat utbildning i kulturell kompetens, bättre tillgång till tolkning och större användning av icke-verbal och sinnesbaserad kommunikation, till exempel genom bilder, gester, musik, dofter och smaker, säger Lisa Spang.

Oro inför att flytta till demensboende

I en annan studie har Lisa Spang också undersökt hur äldre immigranter med demens och deras familjer ser på vård och stöd när sjukdomen utvecklas. Den visar att frågan om att flytta till ett demensboende inte bara handlar om behovet av vård och omsorg. Den kulturella kontexten och tidigare livserfarenheter påverkar starkt hur man ser på både hemmet och på ett demensboende.  

— Det handlar också om att kunna behålla sin kulturella identitet och sina vanor, känna sig trygg och ha tillit till den omsorg man får, säger Lisa Spang.

Hälsa | Örebro
Örebronyheter

Källa: Örebro Universitet
Text: Jasenka Dobric

« Tillbaka till startsidan

You must be logged in to post a comment Login