”Utgiftstappet” ger färre fattigpensionärer

Av på 12 juli, 2021
Arkivbild

En 66-årig pensionär har cirka 10 000 kronor lägre utgifter per månad jämfört med en 40-åring som jobbar. För att bidra till minskad pensionsoro och ge en nyanserad bild av pensionärernas situation lanserar valcentralen Collectum nu begreppet ”utgiftstappet”.

– Tyvärr finns det pensionärer som har det svårt ekonomiskt, men en majoritet tycker själva att de har en bra ekonomi. Det är viktigt att nyansera debatten så att den inte bidrar till oro för att bli pensionär, säger Tomas Carlsson, pensionsexpert på Collectum.

Många pensionärer har betydligt lägre utgifter som i kombination med en fast inkomst ger en bra ekonomi. Collectum har jämfört utgifterna för en 66-årig pensionär med en yrkesverksam 40-årig tvåbarnsförälder som tillsammans med den andra föräldern försörjer två barn.

Pensionärens utgifter är cirka 10 000 kronor lägre per person och månad. För ett sammanboende par kan det handla om det dubbla, alltså upp till 20 000 kronor. För att minska pensionsoron och ge en nyanserad bild lanserar Collectum nu begreppet ”utgiftstappet”.

De flesta pensionärer får lägre utgifter eftersom de inte längre har barn som bor hemma och som ska försörjas. Pensionärer har också betalat av eventuella studielån och har i många fall lägre utgifter för såväl boende som livsmedel.

Pensionssystemets grundskydd, som garantipension och bostadstillägg, ger också ett skydd som lyfter inkomsten för dem som haft de allra lägsta inkomsterna tidigare i livet. En annan förklaring är att nio av tio svenskar har tjänstepension i dag.

– Det gynnar ingen att svepande prata om ”fattigpensionärer”, då det inte är representativt för pensionärer som grupp. Det riskerar bara att spä på en oro inför pensionen som för de allra flesta är obefogad, säger Tomas Carlsson.

Så har vi räknat

  40-åring 66-åring Differens
Barn 4 500 kr 0 kr 4 500 kr
Studielån 607 kr 0 kr 607 kr
Boende 5 200 kr 2 200 kr 3 000 kr
Skatt     1 530 kr
Mat 2 810 kr 2 445 kr 365 kr
      10 002 kr
  • Enligt Swedbank kostar ett barn som är 8 år ungefär 54 000 kronor per år efter barnbidrag. Som tvåbarnsförälder har vardera förälder 54 000 kronor i kostnader per år för barnen, eller 4 500 kronor i månaden. I typexemplet har pensionären inte längre har försörjningsansvaret för något barn.
  • Enligt CSN är det genomsnittliga studielånet 140 000 kronor. En person som är född 1981 med 140 000 kronor i skulder, enbart lånade efter 2001, ska enligt CSN betala 7 290 kronor i år eller 607 kronor per månad. På 25 år ska lånet vara avbetalat, så pensionären har inget kvar att betala.
  • Enligt SCB bor drygt hälften av Sveriges befolkning i hus och från 40 till 79 års ålder är det vanligast att bo i ett småhus.
  • Enligt SCB är boendeutgiften för sammanboende med två barn med boendeformen äganderätt (småhus) 124 600 kr per år eller 10 400 kr per månad och hushåll. För sammanboende över 65 år utan barn är motsvarande boendeutgifter 52 600 kr per år eller 4 400 kr per månad och hushåll. I typexemplet antas 40-åringen och 66-åringen dela kostnaden per månad med en partner.
  • Enligt Pensionsmyndigheten sänks skatten på pension med cirka 9 procentenheter vid 66 års ålder.
  • Enligt minPension.se är en normal pension 17 000 kronor före skatt. Pensionärer som fyllt 66 år betalar 1 530 kronor mindre i skatt per månad på dessa 17 000 kronor.
  • Enligt Livsmedelsverket behöver en man mellan 31–60 år med låg fysisk aktivitetsnivå 2 300 kcal per dag. Motsvarande behov för en man mellan 61–74 år är 2 000 kcal per dag, det vill säga 13 procent mindre.
  • Enligt Swedbank kostar mat för en genomsnittlig vuxen person 2 810 kronor. Pensionären skulle således spara 365 kronor per månad på maten genom sitt minskade kaloribehov.

Om pensionärernas upplevda ekonomiska situation

  • Åtta av tio pensionärer, 81 procent, i åldrarna 65 till 84 år upplever att de har en bra ekonomisk situation.
  • Bäst ekonomi har män mellan 79–84 år, där hela 95 procent upplever att deras situation är bra.
  • Sämst ekonomi upplever kvinnor i åldrarna 65–71 år – mer än var fjärde kvinna, 27 procent, uppger att de har ganska eller mycket dålig ekonomi.

Uppgifterna kommer från en undersökning som genomfördes av Sifo den 3–11 maj 2021 på uppdrag av Collectum i form av 1 014 online-intervjuer med personer i åldrarna 65–84 år som är pensionärer. Frågan som ställdes i undersökningen var: ”Hur upplever du din ekonomiska situation som pensionär?”

Expertens tips för en trygg pension

  1. Säkra tjänstepensionen 
    Se till att arbeta hos en arbetsgivare som betalar tjänstepension. Om inte arbetsgivaren erbjuder tjänstepension – förhandla till dig det. En rimlig lägsta nivå kan vara 4–10 procent av din lön, beroende på vad du tjänar.
  2. Skaffa dig en samlad bild 
    På minpension.se kan du göra din egen pensionsprognos och få en samlad bild av din framtida pension, där såväl den allmänna pensionen och tjänstepensionen som det eventuella privata sparandet ingår.
  3. Välj och välj bort
    Att ha återbetalningsskydd för tiden fram till pensionsåldern är en trygghet för familjen och sänker inte din pension nämnvärt. Fyll på med familjeskydd om din familj behöver mer. Fundera sedan på att ta bort återbetalningsskyddet när du väl går i pension, eftersom det kan öka din pension med upp till 20 procent.

Ekonomi | Regionalt
Örebronyheter

Källa: Collectum

Du måste logga in för att lämna kommentarer Logga in