Väljare ger svar om Nato i Partisympatiundersökning

Av på 9 juni, 2022

Sex av tio i den svenska väljarkåren är positiva till ett medlemskap i Nato, visar SCB:s sista Partisympatiundersökning inför höstens val. I ett av de åtta riksdagspartierna är drygt hälften av sympatisörerna negativa till ett medlemskap.

Ett förändrat säkerhetspolitiskt läge i Europa efter Rysslands invasion av Ukraina ledde till att frågan om ett medlemskap i militäralliansen blev aktuell i den svenska samhällsdebatten.

I samband med Partisympatiundersökningen i maj i år ställdes därför frågan om inställningen till ett svenskt medlemskap i Nato. Resultatet visar att de väljare som sympatiserar med Liberalerna, Moderaterna och Kristdemokraterna är mer positivt inställda till Nato än övriga partisympatisörer.

– I väljarkåren generellt är 62,5 procent ganska eller mycket positivt inställda till ett medlemskap i Nato medan 22,5 procent är ganska eller mycket negativa. Det vanligaste svaret bland väljarna är ganska positivt inställd med 39,9 procent, säger Mikaela Järnbert, statistiker på SCB.

Mest negativt inställda till ett medlemskap är Vänsterpartiets sympatisörer, 57,5 procent är ganska eller mycket negativa till ett medlemskap i Nato.

Sammanlagt 60 procent av väljarna som sympatiserar med Socialdemokraterna är mycket eller ganska positiva till ett svenskt medlemskap i Nato.

– Drygt hälften av kvinnorna, 56,7 procent, är positiva till ett medlemskap i Nato jämfört med 68,4 procent av männen. Det är 14,9 procent av väljarkåren som uppger att de inte vet eller att de inte vill svara på frågan om ett medlemskap, säger Mikaela Järnbert.

Om undersökningen

Det är första gången som frågan om inställningen till ett svenskt medlemskap i Nato är med i SCB:s Partisympatiundersökning.

Frågan som ställdes var: Är du positivt eller negativt inställd till ett svenskt medlemskap i Nato? Svarsalternativen var mycket positiv, ganska positiv, ganska negativ och mycket negativ eller att man inte vet eller inte vill svara på frågan.

I den här redovisningen har partisympati (bästa parti) använts som redovisningsvariabel. Partisympati avser det parti man anser sig stå närmast, vilket inte nödvändigtvis är det parti som man skulle rösta på i ett riksdagsval. Skattningen avser inte någon specifik politisk nivå.

Fakta: Partisympatiundersökningen

SCB genomför Partisympatiundersökningen (PSU) två gånger varje år, i maj och november. PSU för maj 2022 genomfördes under perioden 28 april–25 maj.

Totalt ingick 9 228 slumpmässigt utvalda personer i hela Sverige som är röstberättigade i riksdagsval. Svaren samlades in genom telefonintervjuer (både mobila och fasta telefoner) och via webbenkät. Totalt svarade 4 274 personer, vilket motsvarar 46,3 procent.

Sverige
Örebronyheter

Källa: SCB

Du måste logga in för att lämna kommentarer Logga in