Var fjärde politiker utsatt för trakasserier, hot eller våld under 2020

Av på 29 oktober, 2021
Arkivbild

26 procent av de förtroendevalda i riksdag, kommuner och regioner uppger att de blivit utsatta för trakasserier, hot eller våld under 2020. Det är vanligt att politiker undviker att uttala sig om exempelvis rasism och invandring av oro för att bli utsatta. Det visar en ny rapport som Brå publicerar idag.

– Utsattheten bland politiker har minskat sedan den senaste mätningen under valåret 2018. Men vi vet sedan tidigare mätningar att utsattheten är som högst under valåren, säger Anna Gavell Frenzel, utredare, Brå.

Det är fortsatt få förtroendevalda som polisanmäler de brott de blivit utsatta för. Endast 16 procent av händelserna uppges ha blivit anmälda till polisen, vilket är den lägsta siffran sedan Brå började mäta utsatthet bland förtroendevalda.

Några resultat från årets undersökning:

  • Yngre förtroendevalda uppger i störst utsträckning att de blivit utsatta, och därefter är andelen mindre ju äldre åldersgrupp som studeras. Av de förtroendevalda som är 29 år eller yngre uppger 39 procent att de utsattes under 2020, medan motsvarande andel i den äldsta åldersgruppen (70 år och äldre) är 13 procent.
  • Andelen förtroendevalda som uppgav att de utsattes under 2020 var störst inom Miljöpartiet (33 procent) och minst inom Socialdemokraterna och Kristdemokraterna (24 procent vardera).
  • Andelen utsatta förtroendevalda med uppdrag inom kommunfullmäktige var störst i storstadskommunerna (Stockholm, Göteborg och Malmö), där knappt hälften (47 procent) av de förtroendevalda uppgav att de hade blivit utsatta. Andelen utsatta var minst i pendlingskommuner nära större städer, och pendlingskommuner nära mindre städer/tätorter (21 procent vardera).
  • Utsattheten är större bland förtroendevalda i riksdagen jämfört med förtroendevalda i kommun- och regionfullmäktige.
  • 26 procent av politikerna uppger att de har påverkats i sitt förtroendeuppdrag på grund av utsatthet eller oro för att utsättas. Kvinnor uppger i högre utsträckning än män att deras uppdrag har påverkats, 31 procent jämfört med 23 procent. Den vanligaste typen av konsekvens är att de förtroendevalda undviker att engagera sig eller uttala sig i en specifik fråga.

−  Att förtroendevalda till exempel självcensurerar sig eller ändrar ståndpunkt i en fråga på grund av oro över att utsättas för brott är allvarligt och riskerar att försvaga demokratin. Framförallt är det ämnen som rör rasism och invandring som politiker undviker, men i år nämns även covid 19-pandemin och vaccineringen, säger Anna Gavell Frenzel.

Sverige
Örebronyheter

Källa Brå
Fakta
Politikernas trygghetsundersökning genomförs för sjätte gången av Brå, på uppdrag av regeringen. Av drygt 13 000 tillfrågade ordinarie ledamöter i Sveriges riksdag och fullmäktigeförsamlingar har knappt 8 000 svarat på frågor om sin utsatthet för trakasserier, hot och våld under 2020.

Du måste logga in för att lämna kommentarer Logga in