Home   >   Senaste nyheter   >   Var tredje tror att de skulle klara sig bättre än andra

Var tredje tror att de skulle klara sig bättre än andra

By on 7 januari, 2026
Genrebild

Många tror att de skulle klara sig bättre än genomsnittet i en kris. Det visar årets upplaga av rapporten ”Finansiell krisberedskap – allmänhetens syn”, som Sparbankernas Riksförbund nu publicerar.

Men bakom självförtroendet döljer sig ett mer sårbart läge – över hälften av svenskarna saknar kontanter hemma som del av sin krisberedskap och många saknar kunskap kring finansiell krisberedskap överlag.

Rapporten bygger på en riksrepresentativ undersökning från Verian och visar att många (41 procent), tror att Sverige kommer att befinna sig i en allvarlig kris- eller krigssituation inom de närmaste åren.

Tron på den egna beredskapen och förmågan i sådana situationer är hög. Mer än var tredje svensk (35 procent) tror att de skulle klara sig bättre än genomsnittet vid en allvarlig kris, samtidigt som nära hälften (44 procent) inte har gjort några förberedelser överhuvudtaget. 

— Många verkar känna en stark tilltro till sin egen förmåga i en potentiell kris. I rapporten ser vi också att män sticker ut och har större tro på sin beredskap än kvinnor. Även om många är oförberedda finns det viss grundberedskap i svenska hem, särskilt vad gäller ficklampor, första hjälpen och mat och vatten för några dagar. Men när det kommer till den finansiella beredskapen är vi betydligt sämre rustade i hushållen, säger Björn Elfstrand, vd för Sparbankernas Riksförbund. 

Samtidigt upplever många att kunskapen om finansiell krisberedskap är låg. Drygt fyra av tio (44 procent), menar att det behövs mer information om hur man förbereder sig ekonomiskt inför en kris- eller krigssituation.

Det speglas också i hushållens faktiska beredskap: även om många har grundläggande förnödenheter hemma är den finansiella beredskapen betydligt svagare. Endast 45 procent av svenskarna har kontanter som en del av sin beredskap, och bland dem som har en reserv är det bara 23 procent som har mer än 2 000 kronor – en minskning med 18 procentenheter på två år.  

— Finansiell krisberedskap handlar om mer än kontanter – det handlar om ekonomiska marginaler och en plan för det oförutsedda. Idag ser vi ett glapp mellan människors upplevda trygghet och deras faktiska förberedelser. Samtidigt är de strukturella förutsättningarna viktiga och avsaknaden av fysisk finansiell infrastruktur i form av bankkontor kan få betydelse för både hushållens trygghet och samhällets samlade krisberedskap. Här finns ett gemensamt ansvar för banker och myndigheter att bidra med förutsättningar, kunskap och vägledning, säger Björn Elfstrand.
 
Antalet bankkontor på den svenska marknaden har minskat kraftigt de senaste två decennierna, från nära 1 900 i början av 2000-talet till cirka 940 år 2023. Samma år saknade 38 kommuner helt ett fysiskt bankkontor.

Sparbankerna fyller en central roll med omkring 190 kontor runtom i landet, och i över 40 kommuner är Sparbanken den enda banken med fysisk närvaro. Denna närhet och personliga kundrelationer, i kombination med digitala tjänster, är en styrka för den finansiella krisberedskapen.  

Fler nyckelinsikter från rapporten om finansiell krisberedskap  

  • Mer än var tredje tror att de skulle klara sig bättre än genomsnittet vid en krissituation. Bland dem som tror att de skulle klara sig mycket bättre (7 procent) sticker männen ut – 10 procent av männen uppger detta, jämfört med 4 procent av kvinnorna. 
  • Nio av tio säger att de har någon form av krisberedskap hemma – men samtidigt har mer än hälften av svenskarna (55 procent) inga kontanter hemma som del av beredskapen.   
  • Vid en störning i betalningssystemen uppger var fjärde svensk (24 procent) att de snabbt skulle få ekonomiska problem. 
  • Endast var tredje känner sig trygg med att bankerna är förberedda för en kris.   

Ekonomi
Örebronyheter

Källa: Sparbankernas Riksförbund

You must be logged in to post a comment Login