Vårkollen – hur långt har våren kommit hos dig

By on 26 april, 2018

I år kom vårtemperaturerna ovanligt sent till södra Sverige, sedan har de rusat genom landet och kommit ovanligt tidigt till fjällen. Hur hanterar växterna detta? Under Valborgshelgen (29 april–1 maj) uppmanar Svenska Botaniska Föreningen allmänheten att kolla upp en handfull vårtecken och sedan rapportera in dessa till Vårkollen.

Genom att samla in vårtecken år efter år kan SBF i samarbete med forskare från Sveriges lantbruksuniversitet analysera hur stora skillnader klimatförändringen leder till i olika delar av landet. Vårkollen, som är ett så kallat medborgarforskningsprojekt där frivilliga och professionella forskare samarbetar, genomfördes för första gången 2015. Varje år har tusentals observationer rapporterats in om blommande vitsippor, tussilago, sälg och hägg samt björkarnas lövsprickning, och tidigare år har till exempel björkarnas lövsprickning hunnit en bra bit längre norrut än vad som var normalt för 100 år sedan.

– Vi vill stimulera intresset för att spana efter vårtecken och gläds år den stora uppslutning Vårkollen fått tidigare år. Det är också roligt att kunna visa att vårteckenspanare bidrar till vetenskaplig kunskap, säger Eva Waldemarson, ordförande i Svenska Botaniska Föreningen.

I år kom vårtemperaturerna ovanligt sent till södra Sverige och det blir därför spännande att se hur vårväxterna påverkats av detta i landets olika delar. När våren startar sent är det inte ovanligt att den blir mer komprimerad och att många vårtecken dyker upp samtidigt. I år har ju dessutom stora delar av landet fått stora mängder snö, vilket gör att många vårtecken hålls tillbaka tills snön smält bort. Det finns alltså fortfarande många vårtecken kvar att längta till innan lövsprickningen och därmed våren är fullbordad. Genom att delta i Vårkollen kan var och en hjälpa till att besvara frågan hur långt vårtecknen hunnit hemmavid just kring Valborg i år.

Klimatförändringen har tydligt påverkat både vårens ankomst och växtsäsongen som helhet. De senaste sju åren har till exempel vitsippornas blomning och björkarnas lövsprickning startat knappt två veckor tidigare än vad som var normalt för 100 år sedan.

Eftersom vårtecknens ankomst dokumenterades under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet av ett landsomfattande nätverk av observatörer kan vi jämföra de uppgifter vi får in via Vårkollen med hur det såg ut då, säger Kjell Bolmgren från SLU, som är samordnare för Svenska fenologinätverket.

Vårkollen är en del av en större miljöövervakning, där frivilliga bidrar till att dokumentera växtsäsongen från första vårtecken till sista hösttecken. Eftersom växtsäsongens längd och tidpunkten när olika arter är aktiva är grundläggande egenskaper i naturen är det många som påverkas när naturens kalender ändras. Skogsbrukare, jordbrukare, biodlare och pollenallergiker är exempel på sådana som är direkt beroende av samspelet i och med naturen, och som därmed behöver kunskap om hur den biologiska växtsäsongen förändras som en effekt av klimatförändringen.

Vårkollen tar emot vårtecken-observationer från och med den 29 april till och med den 1 maj, resultatet publiceras på eftermiddagen den 2 maj.

Regionalt
Örebronyheter

You must be logged in to post a comment Login