Home   >   Världen   >   Världen – En tredjedel av arbetare i Östeuropa och Centralasien i otrygga anställningar

Världen – En tredjedel av arbetare i Östeuropa och Centralasien i otrygga anställningar

By on 13 oktober, 2016
Så mycket som en tredjedel av befolkningen i Östeuropa arbetar i utsatthet och under otrygga anställningsformer. Foto: UNDP/Vladimer Vaishvili.

Med 37 miljoner människor i informella arbeten eller utsatta arbetsförhållanden – motsvarande en tredjedel av regionens befolkning – är sociala skydd i Östeuropa, Turkiet och Centralasien mer och mer hotade.

En ny rapport av FN:s utvecklingsprogram, UNDP, som täcker den här regionen släpptes idag i Bryssel. Den visar att även om det är 80 miljoner fler människor som tillhör medelklassen idag än det var år 2001 (den totala befolkningen i regionen är 230 miljoner), har låga råvarupriser och långsam tillväxt i EU och Ryssland gjort det svårt för människor att hitta anständiga arbeten eller få tillgång till grundläggande tjänster som hälsa och utbildning.

Kvinnor, migrantarbetare, unga och etniska minoriteter som till exempel romer är särskilt utsatta. Det är exempelvis 30 procent mindre sannolikt att en kvinna är anställd än en man, men kvinnorna gör två och en halv gånger mer obetalt arbete i hemmet. Dessutom har AIDS-relaterade dödsfall tredubblats de senaste 15 åren, delvis på grund av att förebyggande arbete och behandling inte har nått fram till de mest utsatta.

Många av de här problemen reflekterar diskriminering och utanförskap som inte fångas in av den officiella statistiken. Enligt enkäter som Världsbanken och Transparency International gjort, vilka citeras i rapporten, tror många människor att det finns parallella juridiska system, och en tredjedel av de tillfrågade har betalat mutor för att få medicinskt behandling.

”Många länder i den här regionen hade tidigare relativt hög anställningstrygghet, allmän tillgång till sociala tjänster och mindre skillnader mellan män och kvinnor. Men med växande utsatthet och exkludering börjar de likna andra delar av världen”, säger Cihan Sultanoğlu, chefen för UNDP:s regionala kontor för Europa och CIS (Commonwealth of Independent States, de före detta Sovjetstaterna).

Rapporten, som kallas för Progress at Risk, visar också att uppskattningsvis 562 miljarder kronor i tvivelaktiga kapitalflöden (många kopplade till felaktigt rapporterade handelstransaktioner) lämnar regionen varje år. Genom att fånga bara en liten del av de här pengarna skulle regeringarna i Östeuropa, Turkiet och Centralasien kunna investera enorma summor i att skapa arbetstillfällen, utöka den sociala tryggheten och minska ojämlikheterna mellan män och kvinnor.

Det här skulle även kunna hjälpa länder att implementera den agenda som antogs i Addis Abeba förra sommaren, där ökade nationella resurser – inklusive de från tvivelaktiga källor – sågs som en nyckel till att finansiera hållbar utveckling. Finansieringsfrågor överlag har växt fram som en knäckfråga i staters egna arbete med att uppnå de Globala Målen – en global utvecklingsagenda som världens ledare enades om 2015 – innan år 2030.

”Den här rapporten kommer vid rätt tidpunkt. Många länder runt om i världen har nu börjat implementera de Globala Målen, en agenda där det uttryckligen står att ingen ska lämnas på efterkälken”, säger Cihan Sultanoğlu. ”Om vi kan investera i de mest exkluderade och utsatta grupperna, kommer vi att öka våra chanser att nå målen i regionen fram till 2030.”

Rapporten menar att regionens höga skatter på arbete bör sänkas för att uppmuntra formella anställningar, där socialt skydd och arbetstagarnas rättigheter kan säkras. Att lyfta bördan av social omsorg och hushållsarbete skulle kunna höja utbildningsnivån, förbättra sysselsättningsgraden och inkomstmöjligheter för kvinnor. Det kan i sin tur öka den ekonomiska tillväxten och förbättra välståndet för alla.

Att öka de nationella skattebaserna, bland annat genom att fånga olagliga kapitalflöden och införa högre skatter på ekonomisk verksamhet som belastar miljön, såsom utvinning och bearbetning av icke-förnybara fossila bränslen, skulle kunna öka budgetintäkterna och bidra till övergången till grönare ekonomier och mer jämlika samhällen.

Vidare efterlyser rapporten att statistikkontorens förmåga att samla in tillförlitliga och oberoende uppgifter om ojämlikhet måste förbättras, men också att behoven hos utsatta grupper måste tillgodoses mer effektivt. Sådana insatser skulle kräva mer omfattande reformer i den offentliga sektorn och statsförvaltningen, menar författarna.

Världen
Örebronyheter

You must be logged in to post a comment Login