Viktuppgång i tonåren ger större risk för dödlig hjärtinfarkt

Av på 19 oktober, 2021

En kraftig ökning av BMI hos pojkar i puberteten ökar risken för hjärtinfarkt i vuxenlivet. Dessutom löper vuxna män vars BMI steg mycket under tonåren större risk att dö om de väl drabbas av en infarkt. Det visar ny svensk forskning som finansierats av Hjärt-Lungfonden. Resultatet sätter fingret på betydelsen av förebyggande åtgärder redan i barndomen.

– Vår forskning visar att män som ökade mycket i BMI under tonåren har en förhöjd risk att dö i hjärtinfarkt senare i livet. Ökningen medförde också ökad risk för åderförkalkning i hjärtats kranskärl, även när vi tog hänsyn till etablerade riskfaktorer såsom rökning, högt blodtryck, kolesterol eller BMI i medelåldern. Risken att drabbas av hjärtinfarkt kan alltså initieras under uppväxten, och därför är det viktigt att ta barns övervikt och obesitas (fetma) på allvar, säger Jenny Kindblom, docent vid Sahlgrenska Akademin i Göteborg.

Enligt statistik från Folkhälsomyndigheten har övervikt bland barn i Sverige blivit dubbelt så vanligt de senaste 30 åren. På tio år har andelen svenska män i åldrarna 16–29 med övervikt eller fetma ökat från 28 procent år 2010 till 32 procent år 2020. Utvecklingen är allvarlig, eftersom övervikt och fetma är riskfaktorer för dödliga hjärt-kärlsjukdomar som hjärtinfarkt och stroke. Varje år dör över 5 000 svenskar av hjärtinfarkt.

I den aktuella studien undersökte Jenny Kindblom och hennes forskarkollegor data från skolhälsovården i Göteborg för 37 672 pojkar födda 1945–1961, samt Göteborgsdelen av SCAPIS-studien som innehåller uppgifter om hjärt-kärlsjukdom. För 922 män, som förekom i bägge grupperna, fanns data som gjorde det möjligt att undersöka olika riskfaktorers betydelse. Resultatet visade att det finns en tydlig koppling mellan kraftig BMI-ökning i tonåren och både hjärtinfarkt och åderförkalkning i hjärtats kranskärl i vuxen ålder. Sambandet kvarstod efter justering för kolesterolnivå, blodtryck, rökning och BMI i medelåldern.

En hypotes är att könshormoner under puberteten påverkar hur kroppen lagrar fett i buken, men det behövs mer forskning för att studera mekanismerna bakom fynden. Det behövs också forskning för att se om samma risk på grund av kraftigt ökat BMI under tonåren gäller för kvinnor.

– Den här studien visar att de riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom som män ådrar sig under uppväxten kan bli en tung börda långt senare. Därför är insatser kring kost och motion redan i barnåren absolut nödvändiga för att förebygga hjärt-kärlsjukdom, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Hjärt-Lungfonden samlar in pengar till forskning för att besegra vår tids största folksjukdomar i hjärta, kärl och lungor. Varje år delar organisationen ut omkring 300 miljoner kronor till forskning.

Fakta om BMI, övervikt och obesitas (fetma) (1177 Vårdguiden, Hjärt-Lungfonden)

– BMI står för Body Mass Index och är ett mått på förhållandet mellan längd och vikt. Det används framför allt för att definiera övervikt och fetma. En person som väger 70 kilo och är 1,70 meter lång har ett BMI på 24,2 (70/1,72). För barn används isoBMI.

– Ett BMI på 18,5–24,9 klassas som normalvikt, ett BMI på 25–29,9 som övervikt och ett BMI på 30 och mer som fetma. För barn finns åldersspecifika gränser.

– Fetma ökar bland annat kroppens blodvolym och gör att hjärtat behöver arbeta hårdare, vilket höjer blodtrycket. I förlängningen finns risk för hjärtsvikt. Överskott av energi lagras delvis som fett i kroppen, delvis i form av plack i kärlväggarna och kan i förlängningen orsaka hjärtinfarkt och stroke. Bukfett frisätter hormoner som kan påverka ämnesomsättningen, bland annat hur kroppen hanterar glukos och insulin, vilket ökar risken för diabetes typ-2.

– Bästa sättet att gå ner i vikt är att äta hälsosamt och röra på sig så mycket som möjligt.

Fakta om hjärtinfarkt (Källa: Hjärt-Lungfonden)

– En hjärtinfarkt beror oftast på att det bildats en blodpropp som täppt igen hjärtats kranskärl, det vill säga de kärl som förser själva hjärtmuskeln med syrerikt blod. Blodet kan inte passera och den del av hjärtat som skulle ha tagit emot blodet drabbas av syrebrist, vilket leder till skada.

– Varje år drabbas omkring 25 000 personer i Sverige av hjärtinfarkt. Årligen dör över 5 000 svenskar till följd av hjärtinfarkt.

– Forskningens mål är att förutse och förhindra hjärtinfarkter, samt att ta fram nya behandlingar som ger dem som genomlevt en hjärtinfarkt fler friska år. Till forskningens utmaningar hör till exempel att hitta biologiska riskmarkörer som visar att en hjärtinfarkt är på väg att inträffa.

Fakta: 5 sätt att minska risken för hjärt-kärlsjukdom (Källa: Hjärt-Lungfonden)

Börja aldrig röka – om du röker, sluta
Undvik stillasittande – rör på dig regelbundet
Ät sunt
Undvik stress
Håll koll på dina blodvärden och blodtryck, medicinera vid behov

Hälsa | Sverige
Örebronyheter

Källa: Hjärt-Lungfonden

Du måste logga in för att lämna kommentarer Logga in