- Invigning av nya danshuset på Kävesta folkhögskola
- The Riven är först ut i samarbete med Konstnärsnämnden
- Trots facklig blockad sök vård om du behöver
- Beslut om primärvården i norr är klart
- Traditioner med nya inslag i årets Valborgsfirande i Kumla
- Hemstickat i Wadköping återvänder för andra året i rad
- Första specialisterna bidrar till sjukvård i hela landet
- Naturbruksprogrammet i Örebro bjuder in till fest
- Besparingsåtgärder ger effekt
- Sju till frihetsberövade för grovt sabotage
Mest utsatta länder får minst hjälp
Ingen region i världen är skonad från de förödande effekterna av klimatkrisen, men de samhällen som är mest utsatta för dess effekter får minst hjälp. Nya data från Internationella rödakors- och rödahalvmånefederationen (IFRC) visar att inget av världens 30 mest utsatta länder är bland de 30 högsta mottagarna av klimatanpassningsstöd per capita.
Vid COP27 kommer Internationella rödakors- och rödahalvmånefederationen (IFRC) att uppmana världens ledare att minska utsläppen av växthusgaser och avsevärt skala upp finansieringen. Detta för att göra det möjligt för de mest utsatta lokalsamhällena att anpassa sig och hantera de katastrofala konsekvenser som de redan står inför.
– Vår planet är i kris och klimatförändringarna dödar de allra mest sårbara människorna. COP27 kommer att misslyckas om världens ledare inte stöder lokalsamhällen på frontlinjen av klimatförändringarna. Familjer som förlorar nära och kära, hem eller försörjning har inte råd att vänta på vaga löften eller halvhjärtade åtaganden, säger Francesco Rocca, ordförande för IFRC.
– För att rädda liv nu och i framtiden behöver vi politisk handlingskraft och konkreta förändringar. Lokalsamhällen i riskzonen måste prioriteras och få hjälp att bli mer motståndskraftiga. Klimatkrisen är här och vi måste skydda de mest utsatta.
Vetenskapen är nu oroväckande klar över de humanitära konsekvenserna av klimatförändringarna. IFRC-data visar att under de senaste tio åren stod väder- och klimatrelaterade händelser bakom 86 procent av alla katastrofer som triggades av naturliga risker.
2022 års Intergovernmental Panel on Climate Change Report visade för första gången att klimatförändringarna redan bidrar till humanitära kriser. Idag lever uppskattningsvis 3,3 till 3,6 miljarder människor i dessa sårbara sammanhang.
– Att öka anpassningsfinansieringen är avgörande för att hjälpa länder att hantera klimatförändringarnas effekter och förbereda sig för framtiden, men den nya IFRC-analysen visar att finansieringen inte når platser och samhällen som behöver den mest. Finanseringen för klimatanpassning per person är i genomsnitt mindre än 10 kronor per person i länder där sårbarheten är störst, säger Caroline Holt, chef på avdelningen för katastrofer, klimat och kriser vid IFRC.
Somalia – där extrem torka har fört landet till randen av svält – rankades högst för klimatsårbarhet men nådde endast 64:e plats för klimatanpassningsfinansiering 2020*. Somalia fick mindre än tio kronor per person i klimatanpassning varje år och Centralafrikanska republiken drygt 20 öre.
Enligt Maarten Van Aalst, chef för Röda Korsets/Röda Halvmånen klimatcenter, lönar det sig att ge samhällen verktyg för att förbereda sig för och förutse klimatrisker. Därigenom kan de förhindra att extrema väderhändelser blir katastrofer.
Van Aalst påpekar att världen också måste öka ansträngningarna för att ta itu med de förluster och skador som människor i frontlinjen av klimatkrisen redan upplevt.
Nationella rödakors- och rödahalvmåneföreningar rycker inte bara ut i katastrofer utan spelar också en avgörande roll för att förhindra att faror som översvämningar och värmeböljor blir katastrofer. Genom att arbeta i samhällen före, under och efter katastrofer vet de vad som behövs för att reagera på klimatkriser och hjälpa människor i lokalsamhällen att förebygga och anpassa sig till de ökande riskerna med klimatförändringar.
IFRC har som mål att genom stöd till sina 192 nationella föreningar nå 250 miljoner människor varje år med klimatanpassning och åtgärder för att minska klimatkrisens inverkan.
* Klimatutsatthet bestäms utifrån en kombination av ND-GAIN och INFORM Index-analys av långsiktig och kortsiktig klimatutsatthet. ND-GAIN kvantifierar nationell sårbarhet för klimatstörningar, samtidigt som ett lands beredskap bedöms när det gäller investeringar för anpassningsåtgärder. Utsatthet beräknas som en kombination av exponering, känslighet och anpassningsförmåga, medan beredskap innefattar ekonomiska, styrande och sociala komponenter. INFORM Index kvantifierar nationell katastrofrisk baserat på historisk exponering för faror, utsatthet och hanteringsförmåga.
Världen
Örebronyheter
Källa: Röda Korset
Related Posts
Latest News
-
Invigning av nya danshuset på Kävesta folkhögskola
Lördag den 27 april invigs Kävesta folkhögskolas nya danshus på...
- Posted april 25, 2024
- 0
-
The Riven är först ut i samarbete med Konstnärsnämnden
The Riven är först ut i samarbete med Konstnärsnämnden, kring...
- Posted april 25, 2024
- 0
-
Trots facklig blockad sök vård om du behöver
Vårdförbundets blockad är nu ett faktum, och inom hälso- och...
- Posted april 25, 2024
- 0
-
Beslut om primärvården i norr är klart
Idag fattade hälso- och sjukvårdsnämnden beslut om hur primärvården i...
- Posted april 25, 2024
- 0
-
Traditioner med nya inslag i årets Valborgsfirande i Kumla
Traditionsenligt firar man in våren i Kumla stadspark på Valborgsmässoaftonskvällen,...
- Posted april 25, 2024
- 0
-
Seniorsegrare uppvaktades för idrottsliga prestationer i Karlskoga
Under tisdagens kommunfullmäktige, den 23 april, uppvaktades två guldmedaljörer från...
- Posted april 25, 2024
- 0
-
Socialtjänsten ges ytterligare verktyg
Socialtjänsten ges ytterligare verktyg, för att förhindra att barn och...
- Posted april 25, 2024
- 0
You must be logged in to post a comment Login